Vår fackliga motpart Livs nekade till att träffa lokala överenskommelser om utbildning/kompetensutveckling under korttidspermittering, trots att resten av industrin gått med på det. I en text på sin hemsida hävdar nu Livs mot bättre vetande att detta inte stämmer, kommenterar Livsmedelsföretagens förhandlingschef.
Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) har idag skrivit under ett nytt kollektivavtal utifrån regeringens förslag om korttidspermittering. Avtalet är efterfrågat, särskilt av mindre livsmedelsföretag som pga coronapandemin har tappat nästan hela sin försäljning.
Årets avtalsrörelse är igång på allvar för den svenska livsmedelsindustrin. Kl. 09.00 i morse träffades ledningarna för Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för att växla avtalskrav. I avtalsrörelsen företräder Livsmedelsföretagen ca 800 livsmedelsproducenter som tillsammans utgör Sveriges tredje största industri.
Enligt den gemensamma lönestatistiken som både Livsmedelsföretagen och Livs har tillgång till har lönerna för arbetare i snitt ökat med 3,2 procent under 2017 och med 3,4 procent under 2018, dvs en bra bit över den avtalade ökningen på 2 procent. Livs tycks förneka detta, så därför vill vi bjuda in Livs att tillsammans med oss gå igenom statistiken.
Livsmedelsföretagen har på tisdagen tecknat nya avtal med sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Avtalen ger kostnadsökningar på sammanlagt 6,8 procent under 3 år, där löneökningarna blir 6,3 procent och 0,5 procent avsätts till en deltidspension.
Livsmedelsföretagen sa sent på söndagskvällen ja till den slutliga hemställan från Opartiska ordföranden, Opo. Förslaget innebär kostnadsökningar på 6,6 procent under en treårig avtalsperiod, varav 6,1 procent blir löneökningar och 0,5 procent avsätts till en deltidspension.
- Facken agerar som om det vårats för svensk industri men i verkligheten är konjunkturläget fortfarande iskallt, säger Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist i en kommentar till fackens beslut på lördagen att säga nej till budet från Opartiska ordföranden, Opo.
Vill man vara säker på livsmedelsföretagens långsiktiga överlevnad finns egentligen bara ett besked att ge: lönenivåerna behöver frysas i detta avtal. Vi är medvetna om att det är ett mycket tufft besked, skriver Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist på DI Debatt.
Livsmedelsföretagen har tecknat nya avtal med sina fackliga motparter. Avtalen ger löneökningar på 3 procent över 14 månader, vilket motsvarar löneökningar på 2,6 procent i årstakt.
Livsmedelsföretagen har tillsammans med övriga arbetsgivarförbund inom industrin svarat ja på OPOs slutliga hemställan. Den innebar löneökningar på 2,6 procent från den 1 februari 2012 och avtal som skulle löpa ut den 28 februari 2013. Samtliga fackförbund inom industrin - inklusive Livsmedelsarbetareförbundet - har svarat nej på hemställan.
- Med tanke på det mycket kärva och osäkra läget i världsekonomin är det förbluffande att Livsmedelsarbetareförbundet lägger fram avtalskrav på så höga nivåer och dessutom vill spä på med nya kostnader för försäkringar och kompetensutveckling, säger Livsmedelsföretagens VD Agneta Dreber med anledning av de avtalskrav som utbyttes med motparten Livsmedelsarbetareförbundet, Livs, på fredagen.
Livsmedelsföretagens VD Agneta Dreber kommenterar Livsmedelsarbetarförbundets avtalskrav: - Livsmedelsarbetarförbundet har uppenbarligen inte satt sig in i det mycket pressade läge som många livsmedelsproducenter befinner sig i. Kraven är ansvarslösa, saknar kontakt med verkligheten och skulle innebära en allvarlig försämring av företagens villkor.