Hur minskar du ditt matsvinn? Kan en innehållsförteckning skrivas på versmått? Hur stor roll spelar Aladdin-asken för svenskarnas julstämning? Det är några av frågeställningarna som Sofia Dalén tar sig an i den fjärde säsongen av Livsmedelsföretagens succéserie Halloj kylskåpet. Men det blir också frukträddning, stand-up med brödskämt och kanske har Sofia gjort årets jullåt.
Den nya podcasten med namnet Feeder är tänkt som ett lättillgängligt läromedel för hem- och konsumentkunskap i årskurs 7–9. De fyra första avsnitten handlar om energidrycker, förpackningar, matmärkningar och tallriksmodellen, och ämnena har valts i samråd med lärare och elever. Podcasten produceras av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
Svenskarna syn på mat och hälsa är i ständig förändring och svår att överblicka. Vilka dieter är hetast och vilka är på väg att blåsa förbi? Vem är egentligen trovärdigast i mat och hälsofrågor? Och hur har svenskarnas matvanor påverkats av coronakrisens ökade hemmasittande? För att ta reda på detta har branschorganisationen Livsmedelsföretagen låtit analysföretaget Demoskop göra en undersökning.
Vad har myndigheternas restriktioner och all hemmatid den våren fått för konsekvenser? Livsmedelsföretagens undersökning bland svenskarna visar bland annat på fler livsmedelsinköpt på internet, minskat matsvinn och färre restaurangbesök till förmån för mer bakning, matlagning, odling och träning – för vissa.
89 procent av svenskarna har stort förtroende för den svenska livsmedelsindustrin. Det är en ökning med två procent sedan 2018 och den högsta siffran sedan Livsmedelsföretagen började mäta allmänhetens förtroende.
Den 20 november anordnade Livsmedelsföretagen ett välbesökt seminarium om mat och hälsa. Seminariet riktade sig till journalister och skribenter, och ca 60 personer kom för att lyssna på de tre talarna etnologen Malin Haawind, professor Rikard Landberg och med. dr. Elisabet Rytter.
Svenskarna vill lära sig mer om hur maten produceras och vad den innehåller, man har högt förtroende för forskare och Livsmedelsverket, och den vanligaste dieten är vegetarian/vegan. Det är några av resultaten från Livsmedelsföretagens undersökning om svenskarnas syn på mat och hälsa.
Livsmedelsbranschen befinner sig precis som många andra branscher i ett paradigmskifte. Mat och dryck har i dag så många fler syften än att vara nyttig och god. Livsmedelsföretagen har tagit pulsen på över 100 svenska matstartups och identifierat trenderna som tar branschen in i framtiden. Och som på riktigt kan skapa ett svenskt matunder.
När svenska konsumenter får ange den viktigaste faktorn när de gör sina matinköp kommer ”att maten är svenskproducerad” på första plats. Den växande efterfrågan på svensk mat och närproducerade livsmedel märks också på den inhemska livsmedelsproduktionen. Samtidigt viker livsmedelsexporten inom sju av de tio största exportkategorierna. Det framgår av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Är maten den nya religionen, kvittot den nya bikten och dietdiskussioner de nya religionskrigen? I Livsmedelsföretagens nya podcast Feeder pratar Fredrik Torehammar med kända och okända matpersonligheter om hur mat idag trumfar både musiksmak och klädstil som vår tids viktigaste identitetsmarkör.
Den svenska livsmedelsindustrin uppvisar den starkaste försäljningsökningen på över fyra år och det är konsumenternas sug efter lite dyrare livsmedel i premiumsegmentet som driver utvecklingen. Hit hör ekologiska livsmedel, som livsmedelsproducenterna ser som den starkaste konsumenttrenden just nu.
Partiernas politik på matområdet blir en allt viktigare fråga för väljarna. Måndagen den 30 juni arrangerar vi en debatt i Almedalen mellan landsbygdsminister Eskil Erlandsson och andra ledande matpolitiker och debattörer om hur de vill utveckla svensk mat och den svenska livsmedelsbranschen. Som debattefterrätt anordnar vi Almedalens godaste mingel.
Daglivarukedjornas ökade satsningar på egna varumärken är den trend som påverkar livsmedelsproducenterna överlägset mest just nu. Det visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturenkät. Även efterfrågan på hälsosamma alternativ är en het trend, medan suget efter närodlat och ekologiskt har planat ut.
Som Livsmedelsbloggen visat i ett tidigare inlägg finns det en hel del att säga om Eurostats/SCB:s undersökning om matpriserna i Europa. Detta är dock inget som medierna tagit notis om. De har vidareförmedlat bilden av Sverige som en del av en skandinavisk zon av höga matpriser. Ett exempel. Pigga nyhetssajten Foodwire utgör dock ett välkomnande undantag. De har bemödat sig att borra djupare i st
Sverige är ett dyrt matland i Europa, endast Norge och Danmark har högre matpriser, enligt statistik från Eurostat/SCB vidareförmedlat i ett stort antal medier. SvD , Ekot, GP Känslan man får när man läser nyheten är att svenska konsumenter betalar väldigt mycket mer för maten än konsumenterna nere på kontinenten. Att vi är en del av ett skandinaviskt högprisbälte.
Skärskådar man SCB-stat
Sveriges livsmedelsproducenter räknar med en fortsatt blygsam försäljningsökning under återstoden av 2011, visar Livsmedelsföretagens, Li:s, konjunkturenkät för september. Samtidigt seglar lågpris upp som den starkaste konsumenttrenden.
Våra bagerier och konditorier, liksom den unika svenska fikakulturen, borde få större utrymme i diskussionerna om hur vi ska utveckla Matlandet Sverige locka fler turister hit. För vad kan konkurrera ut doften av nybakade kanelbullar?