Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent. Vad innebär det för konsumenterna? Hur påverkas matproducenterna? Varför ökade matpriserna så mycket för några år sedan? Och varför kommer Irankriget leda till ökade priser? Här svarar Livsmedelsföretagen på de vanligaste och viktigaste frågorna om matmomsen och matpriserna.
Sedan regeringen presenterade momssänkningen på livsmedel har de svenska livsmedelspriserna ”utvecklats i linje med historiskt mönster”. Det slog den statliga Matpriskommissionen fast på en pressträff som ur ett faktamässigt perspektiv lämnade en del frågetecken – frågetecken som vår chefekonom Carl Eckerdal gärna rätar ut.
De svenska livsmedelsproducenternas kostnader fortsätter öka, men inför matmomssänkningen i april har två av tre producenter fått påbud från dagligvaruhandeln om prisstopp. När producenterna listar de viktigaste konsumenttrenderna knuffar svenskproducerat ner EMV från förstaplatsen och lågprisfaktorn minskar rejält. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2025.
Idag meddelade regeringen att Jordbruksverket får i uppgift att upphandla beredskapslager av spannmål, så kallade omsättningslager, i norra Sverige. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet, men är tydliga med att det krävs en robust livsmedelsindustri för att förvandla spannmål och andra råvaror till mat och dryck.
Svenskarna fortsätter att hålla hårt i plånboken när de handlar mat, och bara hälften av producenterna är tillbaka på samma lönsamhetsnivå som innan kostnadskrisen. Sänkt matmoms kan gynna svensk livsmedelsproduktion, i alla fall tillfälligt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2025.
