Regeringen upphandlar beredskapslager: ”Spannmål blir inte gröt och bröd av sig själv”

Idag meddelade regeringen att Jordbruksverket får i uppgift att upphandla beredskapslager av spannmål, så kallade omsättningslager, i norra Sverige. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet, men är tydliga med att det krävs en robust livsmedelsindustri för att förvandla spannmål och andra råvaror till mat och dryck.

På en pressträff den 14 oktober meddelade regeringen att Jordbruksverket kommer att inleda upphandling av beredskapslager för de fyra nordligaste länen: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Beredskapslagringen ska ske i form av så kallade omsättningslager. Det är en modell som innebär att staten tecknar avtal med företag som redan i dag hanterar spannmål. Staten köper initialt en viss mängd spannmål av företagen och betalar sedan för att kontinuerligt omsätta den.

Bransch och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, har i sin rapport ”Recept för resiliens” beskrivit upprättandet av strategiska omsättningslager av kritiska insatsvaror som en av de viktigaste åtgärderna för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Patrik Strömer, beredskapsexpert på Livsmedelsföretagen, är glad att regeringen nu går från ord till handling.

– Uppbyggnaden av nationella strategiska omsättningslager av till exempel drivmedel, spannmål och mineralgödsel är avgörande för Sveriges livsmedelsberedskap. Ansvaret för detta, inklusive finansiering, faller ytterst på staten. Vi välkomnar därför dagens besked och ser nu fram emot att inom kort få ta del av regeringens planer för strategiska omsättningslager i resten av Sverige, säger Patrik Strömer.

I pressmeddelandet förklarar regeringen varför man startar med norra Sverige: ”Norra Sverige är militärstrategiskt viktigt och särskilt prioriterat för totalförsvaret. Det är ingen slump att det är här som de första stegen tas mot etablerandet av beredskapslager för spannmål, vilket i grunden handlar om att befolkningen ska kunna sätta mat på bordet även i allvarstider.” Patrik Strömer tycker att det är en rimlig prioritering, men påpekar samtidigt att det även krävs andra åtgärder – däribland investeringsstöd, tydlig ansvarsfördelning och avtal mellan staten och företagen – för att det ska bli mat på borden.

– Spannmål blir inte till gröt och bröd av sig själv. Det krävs livsmedelsföretag som förvandlar råvarorna till mat och dryck som sedan distribueras till butikerna och konsumenterna. Livsmedelsproducenter i hela landet, och inte minst i norra Sverige, är hårt pressade av flera år med extremt låg eller till och med negativ lönsamhet. Många företag är på väg att ge upp, och livsmedelsproduktionen i Sverige minskar nu istället för att öka. Beredskapslager är nödvändiga, men regeringen måste också se till att det blir enklare och billigare att producera livsmedel i hela Sverige, säger Patrik Strömer.

Recept för resiliens

I beredskapsrapporten ”Recept för resiliens” som släpptes i februari 2025 presenterade Livsmedelsföretagen 10 konkreta åtgärder för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Flera av förslagen från rapporten, däribland uppbyggnaden av strategiska omsättningslager, ser nu ut att förverkligas. I regeringens nya paket för ett starkare civilt försvar ingår bland annat satsningar på beredskapslager för spannmål och kritiska insatsvaror, dricksvattenförsörjningen och kommunernas tillhandahållande av offentliga måltider.