Handeln pressar svenska livsmedelsproducenter inför matmomssänkningen

De svenska livsmedelsproducenternas kostnader fortsätter öka, men inför matmomssänkningen i april har två av tre producenter fått påbud från dagligvaruhandeln om prisstopp. När producenterna listar de viktigaste konsumenttrenderna knuffar svenskproducerat ner EMV från förstaplatsen och lågprisfaktorn minskar rejält. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2025.

Efter de historiska volymtappen 2022 och 2023 och en viss återhämtning 2024 hade svenska livsmedelsproducenter högt ställda förväntningar på 2025. Men under fjolårets tre första kvartal minskade försäljningen av svenska livsmedel istället. Den negativa trenden bröts i Q4 med en svag ökning av försäljningen (index 54) på den svenska hemmamarknaden. Trots ökad köpkraft under 2025 fortsatte svenskarna att hålla hårt i plånboken när de gick in i matbutikerna.

Även om 2025 var en besvikelse volymmässigt kunde producenterna stärka sin lönsamhet något, det framgår av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev. Bidragande orsaker var stabilare marknadsvillkor på företagens inköpssida och att en del konsumenter hittat tillbaka till ”gamla favoriter” efter ett par år med stort lågprisfokus. En välkommen utveckling men också otillräcklig, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

– Även om livsmedelsindustrins lönsamhet har ökat 2024 och 2025 så ligger den klart under den genomsnittliga lönsamheten för svensk industri. Behovet av fortsatta lönsamhetsökningar är stort, säger Carl Eckerdal.

Trendbrott: Svenskt ursprung viktigare än EMV för första gången på fyra år

En gång om året frågar Livsmedelsföretagen sina 750 medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar deras produktion mest just nu. De tre senaste åren har EMV (butikernas egna märkesvaror) innehaft förstaplatsen. Men i årets mätning över hetaste konsumenttrender knuffas EMV ner av ”svenskproducerat” (inte alltid i konflikt med EMV).

Utöver EMV noterar ”lågprisalternativ (exklusive EMV)” en tredjeplacering i trendmätningen. Summeras röstandelarna för kategorierna EMV och lågpris blir röstandelen 41 procent. Det är en förhållandevis stor andel, men tittar man på utvecklingen över flera år blir det tydligt att lågprisfaktorn har tappat i styrka. 2022 samlade EMV + lågprisalternativ 71 procent av trendrösterna. 2023 sjönk andelen till 66 procent, 2024 till 53 procent och nu till 41 procent.

– Ett minskat lågprisfokus 2026 skulle utan tvekan vara gynnsamt för svenska livsmedelsproducenter. Produkter med en högre förädlingsgrad och inom mer nischade segment skulle då kunna ta välbehövliga marknadsandelar, säger Carl Eckerdal.

Hela trendlistan återfinns i konjunkturbrevet för Q4 2025.

Inför matmomssänkningen: 2 av 3 matproducenter har fått påbud om prisstopp

Lågprisfaktorn verkar minska i betydelse samtidigt som svenskarnas köpkraft ökar, och den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent. Utifrån de förutsättningarna är det kanske inte så konstigt att Livsmedelsföretagens medlemmar överlag är positiva till försäljningsutsikterna både på kort sikt, Q1, och på lite längre sikt, helåret 2026. Två tredjedelar av företagen räknar med volymtillväxt 2026. En inte fullt lika stor andel av företagen – 60 procent – räknar med att volymtillväxten resulterar i en ökad lönsamhet.

Men 17 procent av Livsmedelsföretagens medlemmar förutspår istället minskad lönsamhet. Bakom den här negativa prognosen döljer sig möjligen en befogad oro för konsekvenserna av den kommande matmomssänkningen. När matmomsen sänks från 12 till sex procent den 1 april förväntas priserna i butik minska med 5,34 procent vid fullt genomslag. En av många förutsättningar för att detta ska ske är att inga av Sveriges 3400 livsmedelsproducenter får igenom någon leveransprishöjning i april, hur nödvändig och välmotiverad den än må vara.

– Prishöjningar som bidrar till att momssänkningen inte får det fulla genomslag som politikerna kräver skulle kunna ge upphov till en populistiskt färgad svekdebatt där livsmedelsbranschen än en gång felaktigt utpekas som ”girig”, säger Carl Eckerdal.

Livsmedelsbranschen i allmänhet – och dagligvaruhandeln i synnerhet – har sedan matpriserna började öka 2022 allmänhetens och politikens ögon på sig. Sedan några månader tillbaka övervakas branschen extra noga av regeringens Matpriskommission. Som en konsekvens av detta har de tre största dagligvaruaktörerna meddelat sina leverantörer att man inte kommer acceptera några leveransprisrevideringar månaderna före och efter momssänkningen, något som Livsmedelsföretagen rapporterade om redan i december i konjunkturbrevet för Q3 2025 och i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Men hur vanligt är det med den här sortens påbud? Enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev har 20 procent av deras medlemsföretag tagit emot påbud av detta slag från samtliga tre stora dagligvaruaktörer. 44 procent har fått meddelanden om prisstopp från två av de största och ytterligare två procent från endast en dagligvarukedja. Således har två tredjedelar av Livsmedelsföretagens medlemmar fått besked om prisstopp från minst en dagligvaruaktör.

Ökande kostnader möter orimliga förväntningar

Trots kronförstärkningen det senaste året fortsatte svenska livsmedelsproducenter att, på ett aggregerat plan, möta ökade inköpskostnader på råvara, förpackningsmaterial och transporter under våren och hösten 2025. I Q4 ökade råvarukostnaderna tydligt, index 67. Förvisso långt ifrån de historiska kostnadsökningarna under 2022 och 2023, snarare i linje med en historisk ”normal” kostnadsinflation. Men likväl ökningar.

– Väldigt lite talar för att kostnadsinflationen tar paus våren 2026. De politiska förväntningarna på ett fullt genomslag för matmomssänkningen förutsätter därmed att ett eller flera led i livsmedelskedjan inte får kompensation för ökade kostnader. Givet hur maktförhållandena på den svenska livsmedelsmarknaden ser ut är risken stor att det blir livsmedelsindustrin, alltså producenterna, som får ta notan för den billigare maten. Detta kommer att ytterligare försvaga en industri som har en avgörande betydelse för Sveriges beredskap och välfärd, säger Carl Eckerdal.