Minskad försäljning och ökad EMV-import pressar svenska livsmedelsproducenter

Svenskarna fortsätter att hålla hårt i plånboken när de handlar mat, och bara hälften av producenterna är tillbaka på samma lönsamhetsnivå som innan kostnadskrisen. Sänkt matmoms kan gynna svensk livsmedelsproduktion, i alla fall tillfälligt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2025.

Årets andra kvartal blev en besvikelse för svenska livsmedelsproducenter som fick se sin försäljning minska tydligt jämfört med samma period förra året, det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2025. Trots ökad köpkraft fortsatte svenska konsumenter att hålla igen på sina matinköp. Samtidigt ökade producenternas kostnader för såväl rå- och insatsvaror som förpackningsmaterial och förpackningskostnader. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal konstaterar att de svåra tiderna för svensk livsmedelsproduktion långtifrån är över.

– Efter några exceptionellt tuffa år hade företagen verkligen behövt positiva signaler från konsumenterna. Men de ekonomiska hjulen snurrar inte och då håller folk igen. Förslaget om sänkt matmoms skulle kunna ge en välbehövlig skjuts till köpkraften och min bedömning är att det skulle gynna svensk livsmedelsproduktion, åtminstone tillfälligt. Men på längre sikt krävs det mer än ekonomiska tomtebloss. Våra politiker måste se till att det blir enklare och billigare att producera livsmedel i Sverige, säger Carl Eckerdal.

Den minskade försäljningen i Q2 vägdes möjligen upp av en något förbättrad lönsamhet. Hälften av Livsmedelsföretagens medlemmar hade på sista sålda varan i andra kvartalet en lönsamhet i paritet med den som rådde innan kostnadskrisen briserade för tre år sedan. Motsvarande andel var så sent som i Q1 endast 13 procent.

– Vägen tillbaka till mer normala lönsamhetsnivåer har varit svår och hälften av våra medlemmar har fortfarande inte nått ända fram. Det är bra att det går i rätt riktning, men lönsamheten för livsmedelsindustrin som helhet måste upp en bra bit till för att vara långsiktigt hållbar. Med nuvarande lönsamhetsnivåer kan industrin inte göra de investeringar som krävs för att trygga den svenska livsmedelsberedskapen, säger Carl Eckerdal.

Importerade EMV-produkter ökar snabbt

EMV-koncepten har vuxit snabbt under höginflationsåren och svenskmärkningen ”Från Sverige” pekas ofta ut som en framgångsfaktor. Nu varnas det från producenthåll att de importerade EMV-alternativen vinner terräng och tar mer plats på butikshyllorna. En knapp majoritet (54 procent) av Livsmedelsföretagens medlemmar menar att de importerade EMV-alternativen under de senaste åren vuxit snabbare än de svenska EMV-alternativen. Enligt medlemmarnas bedömning utgör importerade EMV-alternativ idag hälften av det totala utbudet av EMV.

– Flera av våra medlemmar producerar EMV åt handeln men med lägre lönsamhet. Som EMV-producent är man lätt utbytbar och i vissa fall bidrar man till att konkurrera ut sina egna varumärken. Svenskproducerad EMV är alltså något av ett tveeggat svärd för livsmedelsindustrin, men importerad EMV har inga som helst fördelar för vare sig våra medlemmar eller för svensk livsmedelsproduktion, säger Carl Eckerdal.

Exporten blir allt viktigare

I takt med att den inhemska försäljningen minskar ökar betydelsen av export. På direkt fråga till Livsmedelsföretagens medlemmar om deras export vuxit som andel av total produktion de senaste tre åren svarade knappt hälften (47 procent) att så är fallet. Tyvärr visar det sig också att för 40 procent av företagen är lönsamheten på exportaffären lägre än på den inhemska.

– För många företag som ännu inte kommit upp i några försvarliga volymer, och där exportmarknaden kanske är splittrad till många olika länder, så äter höga transportkostnader upp en stor del av lönsamheten. Det är ett svårlösligt dilemma för en bransch som exporterar produkter med en genomsnittligt låg förädlingsgrad, säger Carl Eckerdal.

Andra nyheter i konjunkturbrevet

Vilken påverkan har den starkare svenska kronan på exporten? Knappt 68 procent av företagen anger en neutral inverkan på exporten av en SEK-appreciering, 10 procent anger en positiv påverkan och 23 procent en negativ inverkan.

Vilka exportfrämjande åtgärder önskar sig företagen från staten? 6 av 10 livsmedelsföretag efterfrågar en utökad satsning på Try Swedish inom ramen för Business Swedens arbete. Fyra av tio företag vill ha mer stöd från regeringen och relevanta myndigheter när det gäller exporttillstånd och exportintyg, medan 17 procent efterlyser fler handelsdelegationer med regeringsföreträdare.

Läs hela konjunkturbrevet här.