Stärkta transporter kan ge Västmanland 6,1 miljarder kronor – regeringen avgör i vår

En ny rapport från Mälardalsrådet visar att satsningar på transportinfrastruktur i Stockholm–Mälarregionen kan skapa samhällsnyttor på totalt 222 miljarder kronor. Av dessa beräknas 6,1 miljarder tillfalla Västmanland. Regeringens beslut i vår om Mälarbanans och Hjulstabrons framtid blir avgörande.

– En pålitlig trafik på Mälarbanan är avgörande för att livspusslet ska gå ihop och för att företagen ska kunna växa. För många är verkligheten att förseningar och trängsel blivit en del av vardagen, säger Jenny Landernäs (M), ordförande regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden Region Västmanland.

Idag arbetspendlar 97 000 mellan kommunerna i stråket Stockholm-Västerås-Örebro1. Mälardalsrådets nya rapport visar på stora vinster för Västmanland när Mälarbanan får ökad kapacitet. Men även när en ny Hjulstabro, som stärker förutsättningarna för godstransporter på Mälaren, byggs. Totalt kan Västmanland tjäna 6,1 miljarder kronor.

– Mälarhamnar, kommuner och staten har gjort betydande och omfattande investeringar i Mälarprojektet, men för att få ut nyttorna behövs en ny Hjulstabro. Om inte regeringen ger klartecken för Hjulstabron går vi miste om dessa nyttor och pengarna som vi redan investerat kastas bokstavligt talat i sjön, säger Kenneth Östberg (S), regionråd i Region Västmanland.

Uppmaning till regeringen: satsa på nyttorna redan i vår

Under våren ska regeringen besluta om den nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037. Trafikverkets förslag innehåller finansiering för viktiga projekt i Stockholm-Mälarregionen som Hjulstabron och utbyggnaden av Mälarbanan genom Sundbyberg/Solna. Men det senare är kraftigt försenat till 2042 och Trafikverket har inte visat hur hela Mälarbanan, inklusive sträckan mellan Örebro och Västerås och Västerås resecentrum, ska vidareutvecklas tills dess.

– Dagens situation för pendlarna på Mälarbanan går inte att acceptera. Fyrspåret genom Sundbyberg måste bli klart så snart som möjligt, absolut senast 2042 och utan fler förseningar. Men det löser inte alla problem. I Mälardalsrådet är vi sju regioner som länge prioriterat åtgärder västerut. Dessa måste genomföras omgående och kan inte vänta till 2042, säger Jenny Landernäs (M).

Rapporten i korthet:

• Rapporten analyserar vilka samhällsekonomiska nyttor och vilka regionala utvecklingseffekter som uppstår om regeringen väljer att genomföra samtliga av de infrastrukturprojekt som regionerna i Stockholm-Mälarregionen menar behöver genomföras innan 2035. Dessa beskrivs i den gemensamma utvecklingsstrategin Systemanalys för Stockholm-Mälarregionen. Läs strategin här.

• Nyttoanalysen visar på totalt 222 miljarder kr i samhällsekonomiska nyttor. Av dessa utgår 102 miljarder från resor med kollektivtrafik, 109 miljarder från persontrafik och yrkestrafik på väg, samt 12 miljarder kr från godstransporter.

• Av de så kallade restidsnyttorna tillfaller totalt 6,1 miljarder kr Västmanland. De största effekterna beräknas tillfalla Västerås stad med 3,6 miljarder kr respektive Köpings kommun med 1,3 miljarder kr.

• När det blir enklare och snabbare att resa i Stockholm-Mälarregionen stärks också regionala utvecklingseffekter. För Västmanland handlar det om 1 miljard kr i ökade skatteintäkter och 2,1 miljarder i ökade fastighetsvärden. Tillgängligheten till arbetstillfällen med kollektivtrafik ökar med 7 procent för Västmanland, men med hela 18 procent för Kungsörs kommun och 22 procent för Arboga kommun.

Läs hela rapporten på: https://www.malardalsradet.se/rapporter/

Fotnot: 1. Mälardalsrådet (2024). Arbetspendling i Stockholm-Mälarregionen 2022

Bakgrund: Sju regioner prioriterar gemensamt

Genom Mälardalsrådets transportpolitiska samarbete En Bättre Sits har de sju regionerna – Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland – enats om en tydlig plan för vilka infrastrukturinvesteringar som behöver prioriteras. Läs mer på www.enbattresits.se