Svenska staten anmäls till FN för systematisk diskriminering

Malmö mot Diskriminering lämnar idag in ett klagomål mot svenska staten till FN:s funktionsrättskommitté. Bakgrunden är att en man med intellektuell funktionsnedsättning råkat lämna in sin aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen en dag för tidigt och därmed straffats ekonomiskt. Trots att det varit känt i över ett decennium att sanktionssystemet drabbar just personer med intellektuella och andra kognitiva funktionsnedsättningar, har svenska staten inte genomfört några satsningar för att reformera systemet. Syftet med klagomålet är att FN ska granska Sveriges ansvar för att säkerställa tillgänglighet samt stoppa oproportionerligt hårda sanktioner mot den här sårbara gruppen.

”Det är orimligt att en person som sökt de jobb som han ska straffas så hårt för ett litet formaliafel som beror på missförstånd. Sverige måste ta sitt ansvar och ändra det här systemet eftersom det är uppenbart att det inte fungerar för personer med funktionsnedsättning.” säger Disa Nordling, jurist på Malmö mot Diskriminering.

Många som drabbas

I augusti stämde Malmö mot Diskriminering Arbetsförmedlingen för diskriminering i form av bristande tillgänglighet mot en man med intellektuell funktionsnedsättning.
Trots upprepade begäranden om stöd med aktivitetsrapporteringen fick mannen ingen hjälp vilket resulterade i han lämnade in sin aktivitetsrapport en dagför tidigt. Resultatet blev hårda och långvariga ekonomiska sanktioner.

Mannen är långt ifrån ensam om denna erfarenhet. Det nuvarande systemet, där även små formaliafel leder till kraftiga straff, drabbar särskilt personer med intellektuella och andra kognitiva funktionsnedsättningar. Riksförbundet FUB och Funktionsrätt Sverige har länge larmat om samma problem.

”Vi har många medlemmar som väldigt gärna vill komma ut på arbetsmarknaden men tyvärr möts de alltför ofta av okunskap om intellektuell funktionsnedsättning och bristande stödrutiner när de kommer i kontakt med myndigheter. Trots att myndigheter som Arbetsförmedlingen har ett ansvar att tillhandahålla adekvat stöd till personer med funktionsnedsättning som är inskrivna hos dem, så uteblir detta stöd gång på gång. Konsekvensen för den enskilde kan vara förödande som t.ex. i detta fall”, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB.

"Svenska staten behöver ta sitt ansvar och följa de skyldigheter man har gentemot personer med funktionsnedsättning. Det är bra att detta anmäls till funktionsrättskommittén." säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

Allvarlig kritik om systematiska brister

I över tio års tid har svenska staten känt till att systemet riskerar att diskriminera personer med intellektuella och andra kognitiva funktionsnedsättningar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) konstaterade redan 2015 att personer med funktionsnedsättning oftare straffas för brister i aktivitetsrapporteringen och snabbare når högre nivåer i sanktionstrappan. Justitieombudsmannen (JO) slog 2017 fast att regelverket är dåligt anpassat för personer med vissa typer av funktionsnedsättningar.

Klagomålet till FN har tagits fram i ett samarbete mellan Malmö mot Diskriminering, Raoul Wallenberginstitutet (RWI) och studenter vid Juridiska fakulteten i Lund.

”Sveriges regering har fått mycket allvarlig kritik om systematiska brister på både lagstiftnings- och myndighetsnivå av FN:s funktionsrättskommitté. Detta fall visar hur Sveriges systematiska brister slår mot enskilda och kränker deras mänskliga rättigheter.” säger Anna Bruce, forskare vid RWI.

FAKTA

• Bland personer med funktionsnedsättning är sysselsättningsgraden 53 %, att jämföras med 80 % i hela befolkningen.
• En tredjedel av alla med funktionsnedsättning i Sverige har blivit diskriminerade eller utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är diskriminering dubbelt så vanligt som bland personer utan nedsatt arbetsförmåga (SCB 2025).
• Personer med funktionsnedsättning har generellt svårare att komma in på arbetsmarknaden och att få det stöd de har rätt till.
• Var tionde person får vänta över tre år på att få sin funktionsnedsättning identifierad.
• Hälften av personerna med en identifierad funktionsnedsättning saknar varaktiga insatser eller aktiviteter.
• Endast tre av tio med konstaterad funktionsnedsättning får särskilda insatser inom två år. (Riksrevisionen, 2025)