Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pia Nilsson är utsedd till hedersdoktor. Under sina 47 år inom vården var coronapandemin den största utmaningen då hon kallades för coronageneral av kollegorna.

    Malmö stads covidgeneral utsedd till hedersdoktor

    ”Jätteförvånad och oerhört hedrad.” Så reagerade den före detta vårdchefen Pia Nilsson när hon fick veta att hon är utsedd till hedersdoktor vid Malmö universitet. Under sina 47 år inom vårdyrket har hon varit en brobyggare mellan Malmö stad och universitetet, enligt motiveringen.

  • Hanne Berthelsen har länge forskat om arbetsmiljö, organisation och ledarskap bland annat inom vården.

    Vårdstrejken: "Personalen har pressats för hårt och för länge"

    Hög personalomsättning och arbetsrelaterad ohälsa är ett påtagligt hot mot vården. I ett nytt projekt ska forskare vid Malmö universitet undersöka varför personal väljer att lämna vården och vad arbetsgivarna gör för att förhindra det.

  • Forskare från Europa, USA, Sydamerika, Asien och Afrika kommer till Malmö universitet för att diskutera hur man kan skapa intelligenta system som främjar mänskliga styrkor.

    AI-experter från hela världen kommer till Malmö

    Forskare, experter från industrin och andra sakkunniga inom AI kommer till Malmö universitet för att diskutera hur samarbeten mellan AI och människa kan skapa intelligenta system där människan står i centrum. Detta på konferensen HHAI24 som äger rum den 10–14 juni på Malmö universitet.

  • Väljarna tänker nog inte på hur mycket EU-parlamentet har att säga till om. Tillsammans med medlemsländerna beslutar det om vår lagstiftning i Europa. Dem vi utser ska representera oss i fem år, säger Michel Anderlini.li

    Många utmaningar väntar de nya EU-parlamentarikerna

    Desinformation, AI och ny teknologi, klimatet och ett krig på europeisk mark utan något slut i sikte. Forskaren Michel Anderlini ser flera utmaningar för de kommande ledamöterna av Europaparlamentet. Valet har också föregåtts av goda opinionsvindar för den EU-kritiska extremhögern.

  •   Motståndet tagit sig olika uttryck: både kollektiv organisering och vardagliga handlingar. – Ett hem är inte bara något man har utan även något man gör därför blir det en motståndshandling när någon försöker ta det ifrån en, säger Rebecka Söderberg

    Gettopolitik får negativa konsekvenser redan medan den implementeras

    Målet med den danska gettolagen är att skapa en större blandning av människor i ett bostadsområde och därigenom ökad integration. Men i fallet Mjølnerparken i Köpenhamn uteslöts snarare de boende. Det menar doktoranden Rebecka Söderberg som följt utvecklingen i området, som många av hyresgästerna nu fått lämna.

  • – Stereotypen om etniska svenskar matchar inte den nationella stereotypen om vad en svensk är. Alla ser kanske inte traditionellt svenska ut, men de är svenskar, säger forskaren Caroline Adolfsson.

    ”Vi använder inte ordet ras”

    Vem får göra anspråk på att vara svensk? Och när någon gör detta anspråk, godkänns det av andra inom gruppen? En ny avhandling visar att det trots den svenska aversionen mot begreppet ras finns en tydlig bild av svenskhet. Blonda blåögda är fortfarande standardefinitionen, oavsett vem du frågar.

  • Hur ska polisen arbeta effektivare mot gängkriminaliteten? Det ska den före detta polischefen Christoffer Bohman föreläsa om på Malmö universitet.

    Gängexpert gästar Malmös nya center för polisforskning

    Finns det hopp eller är allt nattsvart när det gäller kampen mot gängkriminaliteten? Det är en av många frågor som den före detta polischefen Christoffer Bohman kommer att ge svar på när han föreläser på Malmö universitet den 29 maj. Föreläsningen är startskottet för lärosätets nya polisforskningscenter.

  • Idrottslärare söker efter högre status

    Idrottslärare söker efter högre status

    De har likvärdig utbildning och lön men idrottslärare säger själva att de har lägre status än lärare i teoretiska ämnen. En ny avhandling visar att önskan om högre status har varit konstant i 200 år.

  • Att 50 procent av befolkningen inte har någon kontakt med flyktingar, oavsett varifrån de kommer – är ett slående resultat, enligt forskaren Nahikari Irastorza..

    Hälften kommer inte i kontakt med flyktingar

    Västeuropéer är mer positivt inställda till flyktingar från Ukraina än från länder utanför Europa. Det visar en forskningsstudie där 16 000 invånare i fyra länder fått svara på frågor kring integrationen av flyktingar. Resultatet visar också att ungefär hälften inte har någon kontakt med flyktingar.

Visa mer