Gå direkt till innehåll
AI kan lösa problem i skolan men är också ett potentiellt hot

Pressmeddelande -

AI kan lösa problem i skolan men är också ett potentiellt hot

AI är på frammarsch både som hjälpmedel och som handelsvara i skolan. Det behövs riktlinjer från statlig nivå gällande både etiken och marknaden, menar forskaren Thom Axelsson.

AI är redan en växande marknad i skolan och verktygen säger sig kunna erbjuda lösningar på flera av skolans problem. Enskilda elever kan få AI-anpassade uppgifter med exakt rätt utmanande nivå samtidigt som läraren är upptagen med andra. Systemen kan också minska lärarnas betungande administration. I teorin kan undervisningen bli bättre samtidigt som skolorna sparar tusentals timmar och miljontals kronor.

– Jag tror skolan behöver AI. Det kommer att bli en del av samhället i stort. Det kan dock slå över och framställas som att det är bråttom. Det är det inte. AI ska inte överdrivas, säger Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap och aktuell med ny forskning om AI i skolan.

Kan hjälpa med specialpedagogik
Det är extra tydligt att AI kan hjälpa till inom specialpedagogiken. Där sägs tekniken kunna hjälpa till med att jämna ut för elever som behöver extra hjälp. På så sätt kan skolan bli mer likvärdig. Samtidigt finns det en risk för integritetskränkande övervakning när AI-verktygen samlar in sin data. Ska ett verktyg, och i förlängningen ett företag, få ta del av barns innersta berättelser om sina liv? Förstår AI allt?

– Jag tror något mellanmänskligt går förlorat när man bara har kontakt med en maskin. Det finns en omsorgsdel av skolan i stort som kanske tappas i all form av digitalisering. Ibland talar man mer om kunskapsdelen av skolan än den sociala delen, skolan har ju båda två. Den sociala delen av skolan kanske glöms bort ännu mer när vi pratar AI.

      AI-företag vill in i skolan
      Förutom en etisk risk finns det en marknadsmässig risk med AI, menar Axelsson. Om ett marknadsdominerande AI-företag kliver in i skolans värld kan hela skolan, eller hela kommunen, göra sig beroende av systemen och sitta i knäet på jättar som Google, Microsoft, Amazon eller liknande. Det kan leda till minskad transparens och att externa aktörer ställer krav på hur skolan utformas. Lärare får mer data att använda sig av i sitt arbete för att mer exakt anpassa undervisningen eller sätta betyg. Företagen kan, om de inte regleras, utnyttja samma data till vidareförsäljning till andra företag.

      – Regleringar måste finnas på alla nivåer men framför allt på EU- och statlig nivå till att börja med. Det har mycket att göra med att allt är transparent, det måste vara genomskinligt var besluten tas. Jag misstänker dock att det kommer att användas först och att regleringen kommer senare.

      –Jag tror att AI kommer bli ett stort diskussionsämne inom skolområdet och på alla nivåer. Det är viktigt att läraren får ha kvar sin autonomi, det kommer underlätta implementeringen av AI. Det måste fortfarande ligga inom ramen för professionen, säger Thom Axelsson.

        Kontaktuppgifter:
        Thom Axelsson, docent vid fakulteten för Lärande och samhälle vid Malmö universitet.
        Mail: thom.axelsson@mau.se
        Telefon: 040-665 86 45

        Fakta:
        ”AI som specialpedagogens bästa vän?: Skolans digitalisering, AI och lärarrollen” har publicerats i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige. I artikeln problematiseras AI med utgångspunkt i specialpedagogik, kopplat till tre övergripande teman: digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. Thom Axelsson har analyserat intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SVT samt AI-företagens hemsidor och egna rapporter.


        Ämnen

        Kategorier

        Regioner


        -------------------------------------------------------------------------

        Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

        Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

        Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

        Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

        Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

        Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

        Malmö universitet i siffror:

        • Grundat 1998
        • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
        • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
        • 2 093 anställda
        • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
        • 100 program och 350 kurser

        Kontakter

        Relaterat innehåll

        • Framtiden med AI - experter vid Malmö universitet

          Framtiden med AI - experter vid Malmö universitet

          AI, artificiell intelligens, kan användas inom speldesign, hälsovård, energiproduktion, kollektivtrafik med mera. Utvecklingen av tekniken innebär stora möjligheter men också utmaningar och risker. Forskare vid Malmö universitet undersöker hur AI kan integreras och förbättra användningen av olika system men också vilka demokratiska, etiska och samhälleliga konsekvenser den snabbt föränderliga tekn

        • För att höja sanningsenligheten för de neurala nätverken föreslår Lars Holmberg en modell där de utvecklar en kapacitet att koppla ihop oberoende begrepp. Det vill säga att de närmar sig människans deduktiva process.

          När kan man lita på ett AI-system?

          Vilka adekvata frågeställningar uppstår när en person använder sig av ett neuralt nätverk som stöd för ett beslut? Den frågan har Lars Holmberg vid Malmö universitet ställt sig i avhandlingen ”Kontextuella neurala nätverk: utmaningar och möjligheter”.

        • Rektorer: Nyutexaminerade lärare har svårt att hantera föräldrar

          Rektorer: Nyutexaminerade lärare har svårt att hantera föräldrar

          Nyblivna lärare är bra på att undervisa men sämre på att sköta kontakten med föräldrar och att göra sin planering flexibel. Det visar ett nyss avslutat tvåårigt forskningsprojekt. Forskarna föreslår flera förändringar för lärarutbildningarna.