Forskare om Timss-mätningen: "Skolsegregationen måste brytas"

En långsiktig trend av ökad skolsegration bekräftas ytterligare av resultaten i Timss-mätningen som presenterades av Skolverket under tisdagen. Det menar Anders Jakobsson, professor vid Malmö universitet. ”Grundläggande förändringar måste ske om vi ska komma tillrätta med problemen i svensk skola”, säger han.

Sverige är ett av 64 länder och regioner som deltagit i kunskapstestet Timss (Trends in International Mathematics and Science Study) som arrangeras var fjärde år för fjärde- och åttondeklassare. Årets resultat visar att svenska elever presterar bättre än EU-genomsnittet i naturvetenskap men ligger efter i matematik. Resultatet är detsamma som i den senaste undersökningen 2015. Resultaten varierar dock stort mellan elever och skolor.

– Det pekar i samma riktning som vi sett de senaste tio åren. Det finns elever som klarar sig väldigt bra medan vi har större grupper som blir underkända. Jag ser inga indikationer på att den trenden håller på att brytas. Det är allvarligt, säger Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik som forskat om betydelsen av PISA och TIMSS.

För att komma tillrätta med skolsegregationen måste grundläggande förändringar av skolsystemet genomföras, enligt Anders Jakobsson.

– Utvecklingen går inte framåt utan ett paradigmskifte. Ska vi ha ett skolvalssystem så måste det bygga på att högpresterande och lågpresterande elever och elever med olika socioekonomisk bakgrund blandas i samma skolor. Det finns starka studier som pekar på kamrateffekten, dvs att duktiga elever i en klass sporrar övriga att prestera. På samma sätt finns en negativ kamrateffekt. Får vi inte får bukt med den kraftiga skolsegregationen så kommer vi inte att lösa problemen i svensk skola.

Kontakt:
Anders Jakobsson
Anders.jakobsson@mau.se
070-1705874