Gå direkt till innehåll
Bristande historiekunskaper hos högstadieelever

Pressmeddelande -

Bristande historiekunskaper hos högstadieelever

Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar forskning vid Malmö universitet. Coronapandemin riskerar att ytterligare försvåra för eleverna att nå kunskapsmålen, enligt forskaren David Rosenlund.

– Elevernas förmåga att hantera källor lever inte upp till kursplanens krav, säger David Rosenlund, som har gått igenom 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia för att studera hur elever i hela Sverige har klarat sig.

De nationella proven som hålls varje vår har nu ställts in på grund av pandemin men normalt sett ansvarar Malmö universitet för utformningen av provet i historia för årskurs nio, något som sker på uppdrag av Skolverket. Vid universitetet arkiveras också ett urval av provsvaren, mellan 700–800 nya tillkommer varje år.

­– Över hälften av eleverna jag studerat har stora svårigheter både med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Min bedömning är att de inte har de kunskaper som de enligt kursplanen ska ha när de går ut nian. Det är också tydligt att elever med utländsk bakgrund och pojkar är överrepresenterade bland eleverna som har problem med dessa delar av historieämnet, säger David Rosenlund.

Timplaner ses över
Många, däribland Lärarförbundet, har pekat på behovet av att utöka tiden för historieämnet och Skolverket ser just nu, på uppdrag av regeringen, över timplanen för de olika ämnena i grundskolan.

– Förståelse för historisk källtolkning är viktig inte minst när det finns olika tolkningar av en historisk händelse och när det gäller att förhålla sig till propaganda. Min forskning ger ytterligare stöd för att undervisningstiden i historia på högstadiet förmodligen inte är tillräcklig för att ge alla elever de nödvändiga kunskaperna i detta, säger David Rosenlund.

Nästa gång de nationella proven ordnas blir tidigast våren 2022. David Rosenlund tror att coronapandemin kan komma att få ytterligare konsekvenser för elevers kunskapsinhämtning.

– De här bitarna svåra under normala omständigheter nu har vi dessutom haft distansundervisning och hög sjukfrånvaro. Det finns naturligtvis en risk att coronapandemin på kort sikt gör det ännu svårare för eleverna att nå målen.

Framtida digitalt arkiv
Provsvaren som finns vid Malmö universitet ger fortsatt unika möjligheter till forskning och på sikt är tanken att samla dem i ett digitalt arkiv.

– Materialet vi har här kan ge oss en värdefull inblick i vad eleverna kan, hur de ser på historieämnet och hur ämnet har förändrats över tid. Det är viktig kunskap både när det gäller utformningen av kursplaner och utvecklingen av ämnet i skolan i stort, säger David Rosenlund.


Kontakt:
David Rosenlund, universitetslektor i historiedidaktik. Forskning främst inriktad mot olika aspekter av undervisning i historia, exempelvis kursplanefrågor, bedömning i historieämnet och elevers strategier när de tar sig an olika aspekter av historieämnet.
david.rosenlund@mau.se
040–6658223

Läs mer:
‘Continuity and change’, large scale assessment and equity: a study of gender related differences regarding conceptual knowledge, The Curriculum Journal (2020) https://bera-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/curj.84

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Forskare om Timss-mätningen: "Skolsegregationen måste brytas"

    Forskare om Timss-mätningen: "Skolsegregationen måste brytas"

    ​En långsiktig trend av ökad skolsegration bekräftas ytterligare av resultaten i Timss-rapporten som presenterades av Skolverket under tisdagen. Det menar Anders Jakobsson, professor vid Malmö universitet. ”Grundläggande förändringar måste ske om vi ska komma tillrätta med problemen i svensk skola”, säger han.

  • Kommersiella aktörer vinner mark i skolan

    Kommersiella aktörer vinner mark i skolan

    ​Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade edu-prenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar ny forskning vid Malmö universitet.

  • Victor Lundberg studerar fascism och menar att det till stor del handlar om ett politiskt beteende. Symboler och uniformer är viktigt. På bilden nazistkravaller i Linköping 1943 (Linköpings universitet/Östergötlands museum CC BY-NC 4.0).

    Tittar i backspegeln för att förstå fascismen

    Fascismen är en brutal ideologi. Men den är också ett politiskt skådespel med maskulinitet och våld som två viktiga ingredienser. Det gör det till en bekväm och kravlös gemenskap för en del unga män. Det menar Victor Lundberg, docent vid Malmö universitet.

  • Fredrik Alvén har studerat uppfattningar om jämställdhetsfrågor i skolans undervisning. Bild: Elias Alvén

    Skolstudie: Pojkar oroas av jämställdhetsdebatt

    Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.