Ny bok: Här är medborgarna som skolan fostrat

Skolan i Sverige har under århundraden fostrat medborgare. Men vilken sorts medborgare som önskats har varierat. Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, har i boken I rikets tjänst kartlagt idealen genom tiderna från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer på den fria marknaden.

För att få syn på de olika idealbilderna har Fredrik Alvén analyserat dokument för skolans styrning från tidigt 1800-tal till och fram till 1990-talet.

–Jag har letat efter hur man pratar om framtiden. Visionen av samhället säger något om vad det är för sorts människor man vill fostra. Önskemålen har växlat: från underdåniga troende medborgare, via meritokratiska kompetenta invånare, solidariska lagspelare till entreprenörsdrivna medborgare. Men ofta ser man att gamla ideal ligger kvar sida vid sida med de nya, säger Fredrik Alvén.

Idealen återkommer
I slutet av 1800-talet var de kristna värderingarna starka tillsammans med nationalismen och senare under 1900-talet skedde det en stor förändring genom arbetarrörelsens framväxt och den ståndscirkulation som det medförde. Han ser att tendenserna har varierat, men att idealen också återkommer.

–I början av 1900-talet premierades idoghet. Det fanns också en anda av att det var upp till medborgaren att forma samhället. Under efterkrigstiden skedde en växling och makthavarna tog på sig ansvaret för framtiden igen. På 1990-talet var kristna värderingar tillbaka samtidigt som man ville främja entreprenörskap på en fri marknad.

Vad hoppas du att läsaren ska få ut av din bok?
–Flera saker. Jag hoppas att läsaren noterar vilka stora skillnader det är mellan bilderna av den ideala medborgaren över tid. Generationer som lever sida vid sida i samhället har fostrats i skolor med helt olika utgångspunkter för vilken typ av medborgare de ska bli. En annan sak, som handlar om dagens skoldebatt, är varför vissa metoder har fått så starkt genomslag. I dagens skoldebatt framstår vissa saker som att dåtidens människor var mindre vetande eller irrationella. Ta en sådan sak som grupparbeten. De infördes inte som en metod för att eleverna skulle lära sig mer ämneskunskaper, utan för att fostra demokratiska medborgare som kunde samarbeta.

Kontakt:
Fredrik Alvén
epost: fredrik.alven@mau.se
Telefon: 040-665 82 87

Om författaren:
Fredrik Alvén undervisar i historia på ämneslärarprogrammet för blivande historielärare och i historia och geografi på grundskollärarutbildningen. Hans forskning fokuserar på frågor om historiemedvetande, historiebruk och historiekultur samt hur dessa begrepp påverkar undervisningen i historia i svensk skola. Han är även en del forskningsmiljön Disciplinary Literacy and Inclusive Teaching på Malmö universitet.