Gå direkt till innehåll
I Spanien är den sociala rörelsen mot bostadskrisen fortfarande stark cirka tio år senare, för att spanjorer fortsatt förlorar sina hem. Foto: Juanedc (CC BY 2.0)
I Spanien är den sociala rörelsen mot bostadskrisen fortfarande stark cirka tio år senare, för att spanjorer fortsatt förlorar sina hem. Foto: Juanedc (CC BY 2.0)

Pressmeddelande -

Oavsett bakgrund samlas vräkta spanjorer för en gemensam sak

Sedan 2009 har tusentals spanjorer förlorat sina hem. Med start i Barcelona började de vräkta gå samman i en social rörelse för rätten till bostad. Här samlas spanjorer oavsett bakgrund och nya avdelningar uppstår spontant över hela landet. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet.

– Du går med i rörelsen för att du har ett problem: du riskerar vräkning. Du stannar i rörelsen för att du inser att alla är beroende av varandra. ”Idag för mig, i morgon för dig”, är ett säg som upprepas ofta, säger Vítor Peiteado Fernández, forskare vid Malmö universitet, som studerat bostadsrörelsen i Spanien.

Hejdar vräkningar
​Många vräkta spanjorer har engagerat sig i PAH, Plattformen för personer påverkade av bostadslån. Plattformen har varit framgångsrik med att förhindra vräkningar och kräva omförhandling av individuella lån. Men det har gått sämre med systematiska förändringar, som lagändringar. Därför har en del valt att organisera sig i politiska koalitioner som vunnit mandat runt om i Spanien, som i Madrid, Valencia, Barcelona och A Coruña.

När Vítor Peiteado Fernández började studera bostadsrörelsen i Spanien noterade han att både den sociala rörelsen och den politiska avknoppningen hade två saker gemensamt:

1. Det var blandat. Här samlades personer oberoende av sådant som klass, nationalitet och värderingar. Det de hade gemensamt var att de påverkades av bostadskrisen på olika sätt. Det skiljer bostadsrörelsen från andra rörelser som kan locka personer som redan är övertygade i en viss fråga, som veganrörelsen eller den feministiska rörelsen. Många kvinnor har dessutom fått framträdande roller och stärkts av sitt engagemang i rörelsen.

2. Det var decentraliserat. Även om rörelserna runt om i Spanien hör ihop finns det ingen central styrning. Nya lokala avdelningar kan uppstå spontant.

Rörelsen hålls vid liv genom sina möten, som i sin tur hålls med en förutsägbarhet och en regelbundenhet. Alltid samma tid och plats. Vitor Peiteado Fernández lyfter särskilt fram rollen som ”dynamisers”. Det är en roll som inte ska förväxlas med en ”facilitator” eller mötesledare.

– En facilitator uppmuntrar inte deltagande på samma aktiva sätt. Personer räcker upp handen och får ordet. Men ”dynamisers” jobbar mer med kroppsspråk och bjuder in till deltagande. Facilitatörer, som används i den politiska grenen, arbetar mer med att skapa utrymme att delta, säger Vítor Peiteado Fernández.

Ifrågasätta det självklara
​Vítor Peiteado Fernández kunde se att grupperna behövde sina ”dynamisers” för att mötas i konstruktiva samtal. Så utvecklades egenkraft och medlemmarna började utmana sin position och se bostadsfrågan och sig själva på ett annat sätt. Utan en ”dynamiser” närvarande började personerna ifrågasätta sin egen position, men inte ändra hur de tänkte på saken.

Just detta, att ändra perspektiv, är hur Vítor Peiteado Fernández beskriver själva syftet med rörelsen.

– Det handlar om att utveckla ett alternativt sätt att se vardagslivet och bostadsfrågan. Om att ifrågasätta vad som är ”normalt”, som att ha en skuld. Och om att ifrågasätta att hus och lån är vad som krävs för att bli vuxen, säger Vítor Peiteado Fernández.

Varför lever då Spaniens sociala rörelser vidare, medan den kraft som fanns i USA och Europa vid samma tid tynat bort? Vítor Peiteado Fernández menar att svaret är givet, det beror på att spanjorerna fortfarande förlorar sina hem. Men det handlar också om tillit och förtroendet för demokratin.

– Min uppfattning är att sociala rörelser är svagare i Skandinavien eftersom ni har större tillit till offentliga institutioner. I Spanien röstar bara drygt 60 procent i valen, säger Vítor Peiteado Fernández.

Kontaktperson: Vítor Peiteado Fernández, vitor.peiteado@mau.se

Om forskningen

Vítor Peiteado Fernández disputerar den 13 mars vid Malmö och Roskilde universitet med sin avhandling ​"Producing Alternative Urban Spaces: Social Mobilisation and New Forms of Agency in the Spanish Housing Crisis".

Ämnen

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24 000 studenter

- 83 professorer, 430 disputerade lärare, 264 doktorander 

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ioanna Wagner Tsoni jobbade som frivillig livräddare i Grekland. På bilden är det Ioanna som håller i båten.

    Flyktingars vittnesmål i Grekland synliggör osynliga gränser

    Nyligen skärpte Greklands regering sina regler för asyl. Hårdare gränskontroll och snabbare deportationer är resultatet. En ny avhandling visar dock att Medelhavet inte är den enda gräns som flyktingarna måste passera.

  • Spanien har en åldrande befolkning och ett stort behov av billig arbetskraft som utför omsorgsarbetet.

    Spansk ekonomi beroende av migration

    Vem ska ta hand om gamla mamma? I Spanien är det ofta papperslösa kvinnor från Latinamerika. En ny avhandling visar att systemet är riggat för att papperslösa ska utföra omsorgsarbetet. Utan papperslösa och andra migranter skulle ekvationen inte gå ihop.

  • Maria Persdotter har studerat rivningen av det uppmärksammade Sorgenfri-lägret i Malmö 2015. Foto: Olof Holmgren

    Fri rörlighet i Europa och i Malmö – men inte för alla

    Inom EU är den fria rörligheten värnad. Men ny forskning visar att fattiga gruppers fria rörlighet inskränks indirekt genom att möjligheterna att stanna och bosätta sig begränsas. Den uppmärksammade rivningen av Sorgenfri-lägret i Malmö 2015 är ett tongivande exempel. En fortsättning av ett långvarigt förtryck av romer, menar Maria Persdotter.

  • Christina Hansen disputerar den 25 oktober med sin avhandling om politisk aktivism i Malmö. Foto: Jonathan Pye

    Första kartläggningen av Möllevången som politisk plats

    Möllevången är ett populärt område i Malmö. Men det är också en berättelse om hopp, social utsatthet och politisk vilja. Det gör det till en utmärkt plats att bedriva politisk aktivism på. Det visar den första studien om en av de synligaste och mest levande aktivistmiljöer i Sverige.