Gå direkt till innehåll
Maria Norstedt, universitetslektor på Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet, har tillsammans med kollegan Per Germundsson tagit fram en kunskapssammanställning om arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning.
Maria Norstedt, universitetslektor på Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet, har tillsammans med kollegan Per Germundsson tagit fram en kunskapssammanställning om arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning.

Pressmeddelande -

Personer med funktionsnedsättning får mindre stöd på jobbet

Personer med funktionsnedsättning möter särskilda utmaningar i arbetslivet. Det krävs flexibla lösningar och ett inkluderande ledarskap för att möta det, enligt en ny kunskapssammanställning som forskare från Malmö universitet har tagit fram på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Det känns meningsfullt att bidra med den här kunskapen, säger Maria Norstedt, rapportförfattare tillsammans med kollegan Per Germundsson.

Rapporten bygger på en genomgång av både svenska och internationella studier. Forskarna förvånades över att det finns så få svenska studier. Maria Norstedt tror att det har göra med att arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättning än riksgenomsnittet. Studierna fokuserar därmed mer på hur den här gruppen ska få ett arbete – än hur de upplever arbetsmiljön.

– Generellt sett satsas det för lite på forskning om funktionsnedsättning. Det är konstigt, för vi lever längre och fler av oss kommer att leva med en typ av funktionsnedsättning någon gång under livet, säger Maria Norstedt.

Individen i centrum

Kunskapssammanställningen pekar på en rad utmaningar som funktionshindrade möter i arbetet. Det rör sig bland annat om brist på flexibilitet och anpassningar.

– Det finns en vanlig föreställning om att alla med en typ av funktionsnedsättning behöver samma sak, fast vi vet att det inte alls är så. En annan missuppfattning är att det är kostsamt att göra anpassningar, säger Maria Norstedt.

För att personer med funktionsnedsättningar ska uppleva en inkluderande arbetsmiljö krävs en rad saker. Det handlar bland annat om att sätta individens behov i centrum, ha flexibilitet i arbetstider och arbetsuppgifter och ge anpassningar och stöd.

– De här faktorerna gäller generellt för att skapa en god arbetsmiljö, men man kan behöva ge det en annan innebörd när man pratar om personer med funktionsnedsättning. Om vi tar flexibilitet som exempel kan för mycket flexibilitet skapa problem för vissa. Har man diabetes behöver man veta exakt när lunchen är och när man kan ta sitt insulin.

Viktigt med aktiv chef

Maria Norstedt vill också understryka vikten av ledningens och kollegornas roll för en gynnsam arbetsmiljö.

– Flera studier pekar på att ledningen måste vara aktiv och visa att det finns plats för personer med funktionsnedsättning inom organisationen. För ledningens inställning sipprar ner på de anställda.

Förhoppningen med rapporten är att den blir ett användbart underlag för arbetsgivare, HR-personal, fackförbund, vårdpersonal och funktionshindersorganisationer. Maria Norstedt ser även ett tydligt behov av mer forskning om ämnet.

– Vi behöver fler svenska studier, men också studier som sträcker sig över lång tid för att se vad som händer med en person som har jobb en längre tid. Det finns studier som visar på tendenser att personer blir inlåsta på en viss nivå och att man inte har samma möjlighet att flytta sig mellan olika tjänster.


Ämnen

Kategorier


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter