Fler män än kvinnor uppger att de återupptagit sexlivet efter en hjärnskada. Det är också vanligare att manliga patienter får frågar om sexualitet i samband med sin rehabilitering. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet.
Peter Nilsson, verksamhetsledare vid parasportföreningen FIFH Malmö, utses till hedersdoktor vid Fakulteten för kultur och samhälle, Malmö Universitet. Motiveringen lyfter hans oförtröttliga arbete för ett mer inkluderande och socialt hållbart samhälle för personer med funktionsnedsättningar.
Personer med funktionsnedsättning möter särskilda utmaningar i arbetslivet. Det krävs flexibla lösningar och ett inkluderande ledarskap för att möta det, enligt en ny kunskapssammanställning som forskare från Malmö universitet har tagit fram på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Möjligheten att utnyttja de demokratiska rättigheterna är ojämlik. Nu släpps ett studiematerial för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studiecirkeln ”Så här påverkar du samhället” har tagits fram av forskare vid Malmö universitet.
Granskad, misstänkliggjord och ifrågasatt trots att man sätter sina barn främst och gör sitt bästa. Så upplevs föräldraskapet för de föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar som deltagit i en ny studie vid Malmö universitet.
Kompetensutveckling räcker inte, tid och resurser är det som krävs för att möta elever med NPF-diagnoser (till exempel ADHD och autism) i skolan.
Frihet, självbestämmande och möjligheten att få leva ett liv som alla andra. Men också en ständigt överhängande rädsla att mista sitt stöd. I en ny studie har forskare undersökt vilken betydelse personlig assistans hade för människors levnadsvillkor i en tid när besparingskrav påverkade både politik och praxis.
Hur påverkar vårdens prioriteringarna möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att leva ett gott liv – och vad kan det säga om hur liv värderas? Forskare kartlägger vårdprioriteringar i coronakrisen.
Personer med nedsatt rörelseförmåga reser mindre kollektivt än andra resenärer. Ny forskning visar att tekniska hjälpmedel som ramper inte alltid används. Chaufförers bemötande kan vara ett problem. ”Tillgången till kollektivtrafik kan innebära skillnaden mellan ett aktivt liv och ett liv i isolering”, säger forskaren Vanessa Stjernborg.
