Att bli kallad ”talang” kan både sporra och skapa press. Begreppet används ofta subjektivt, vilket gör att vissa spelare riskerar att missgynnas. Leah Monsees undersöker i sin avhandling hur synen på talang formas av strukturer inom fotbollsklubbar, medier och ny teknik.
Här presenteras en lista med experter vid Malmö universitet som kan svara på frågor om fotboll, idrottspolitik, elitidrott, genus och jämställdhet, idrottens professionalisering och medialisering samt idrottspsykologi och -filosofi.
Med bara dagar kvar till avspark i fotbolls-EM offentliggörs att den tidigare landslagsmålvakten Caroline Jönsson utses till hedersdoktor vid Malmö universitet. I motiveringen nämns hennes mångåriga arbete för jämställdhet och bättre villkor inom fotbollen.
Sociala medier har lett till omfattande förändringar av hästsporten; maktstrukturer har förskjutits och influenser-kulturen skapar ideal som kan öka pressen på perfektion. Det visar Lovisa Broms i sin avhandling om de nya förutsättningarna inom hästsporten.
Cirkusaktiviteter som ett inslag i ämnet idrott och hälsa kan ge flera vinster. Det visar Matilda Lindberg i sin avhandling där hon använt konstformen som pedagogiskt verktyg.
De är ofta högutbildade och vill själva förbättra sin kropp. En ny avhandling visar att instruktörer för träningspass anammar hälso- och skönhetsnormer, vilket gör att de bidrar till ideal om att vara smal.
E-sport följer samma mönster för hur en sport växer fram som flera andra. Det leder till att datorspel som tävlingsform legitimeras alltmer, menar forskare.
De har likvärdig utbildning och lön men idrottslärare säger själva att de har lägre status än lärare i teoretiska ämnen. En ny avhandling visar att önskan om högre status har varit konstant i 200 år.
Representanter för media hälsas välkomna till en performance lecture med docent Aage Radmann den 20 maj. Hans mångåriga forskning om supporterkultur kring fotboll presenteras i en konstnärlig framställning som lyfter olika perspektiv på supporterskap.
Ett nytt projekt ska undersöka hur träningsklockor i kombination med AI kan ge polisstudenter skräddarsydda träningstips. Målet är att fler ska klara utbildningen.
Skolsköterskor tycker att fysisk aktivitet på recept är ett användbart verktyg för att få barn i behov av motion att börja röra på sig, visar ny forskning. Recepten behöver individanpassas och fungerar bäst om föräldrarna kan vara delaktiga och rätt förutsättningar finns i närområdet.
Intresset för läktarkultur inom svensk fotboll ökar samtidigt som polisen har infört tuffare krav. När supportrarna har mött begränsningar har de i stället organiserat sig med konkurrenter, visar ny forskning.
Föreningar och klubbar som vistas i naturen vill göra, och gör, viktiga insatser för klimatet. De vill ännu mer men saknar ofta resurserna. Nu måste de börja fundera på att sluta med vissa aktiviteter.
Offentliga ytor för motion och idrott, som fotbollsplaner, skateparker och utegym domineras ofta av pojkar och unga män. Genom att gamla mönster störs kan sport och rekreation utomhus kan bli inkluderande för exempelvis flickor och kvinnor, visar ny forskning.
En rådande uppfattning har varit att tjejer har mer negativa upplevelser av skolämnet idrott och hälsa eftersom de missgynnats av de traditioner som finns i ämnet. I en ny studie utmanas rådande uppfattningar om tjejer och killars upplevelser av idrottsämnet. Studien som omfattar 40 000 elever visar att könsskillnaderna är små.
Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” eller ”fitspiration” ska inspirera andra till träning och hälsa, men bilderna kan få motsatt effekt. I jakten på perfektion föds ett bekräftelsebehov som inte kan mättas, visar ny forskning. Följden kan bli mental ohälsa och förvrängda kroppsideal.
Personer som på sin fritid tränar längdskidåkning och kanotslalom i artificiella skidspår och forsar är fokuserade på prestation. Trots att personerna annars är intresserade av miljöfrågor anses det inte viktigt för träningen. Blir naturen och miljön en viktigare del av sporten kan det dock gynna idrottens hållbarhetsarbete, enligt ny forskning.
Att flytta utomhus blev ett sätt för många att kunna fortsätta med träning och idrottsverksamhet under pandemin. Kommersiella aktörer inom träningssektorn var bättre på att hitta kreativa lösningar under omställningen än föreningsidrotten, visar ny forskning.
Liksom andra idrottare vänder sig många ryttare till sociala medier för att dela med sig av tips och få svar på frågor. Samtidigt tycker ryttarna att informationen som sprids på nätet kan vara problematisk och efterfrågar lättillgänglig och faktabaserad kunskap, enligt ny forskning.
Daniel Svensson vid Malmö universitet har valts ut som en av morgondagens idrottsforskare av Sveriges Olympiska Kommitté, SOK. Idrottens ökande fokus på att mäta idrottsprestationer, och vad det får för konsekvenser, är fokus för hans forskning.
