Det tog inte ens några omgångar. Knappast ens några matcher. Så var vi där igen. Söndagens match mellan AIK och IFK Norrköping fick avbrytas efter att ett föremål kastats in från läktaren och träffat domaren. Och som så många gånger förr följde det märkliga: Ett så kallat "säkerhetsmöte", några minuters paus, och sedan... spel igen. Som om ingenting hänt. Som om en domare inte precis blivit attack
I kväll, när statsminister Ulf Kristersson klivit fram för att informera oss om säkerhetsläget i landet, kan man nästan höra hur TV-nyheternas pampiga signaturmusik skruvas upp en extra nivå. Det kommer med all sannolikhet låta allvarligt, där det i bakgrunden viskas om geopolitiska orosmoln, om hur den nyckfulle Donald Trump kan tänkas agera härnäst, och hur resten av världen, mer eller mindre mo
Politikers sjunkande förtroende är en av samtidens omdiskuterade kriser. Det mäts i undersökningar, det diskuteras i tv-soffor, och det fyller flödena på sociala medier. Folk suckar och skakar på huvudet åt politiker som verkar leva i en parallell verklighet, där de glider undan frågor, skyller på andra eller bollar ansvaret vidare till någon kommande utredning. Men är det konstigt att förtroendet
Det är något med texter som skrivs runt årsskiften. De har en tendens att bli något pompösa och fyllda av allmänmänsklig reflektion över livets stora frågor och det här är en sådan text. Min avsikt var att undvika det där lite pretentiösa anslaget, men det är svårt. Så, jag ber om ursäkt för det redan här, och börjar:
De senaste tio åren (plus/minus x antal år) har vi belönat de som tar plats.
Jag vill egentligen inte tro att kommunala tjänstemän är så korkade att de på allvar tror på produkterna de köper. Men när man gång på gång försvarar beslut som uppenbarligen är felaktiga och inte kan visa att man förstår och agerar på kritiken, kanske jag ändå måste ompröva den uppfattningen.
I dagens arbetsliv pratas det allt oftare om ”psykologisk trygghet”. Föreläsare och konsulter slänger sig med termen som om det vore en helt ny nyckel till framgångsrika team och blomstrande organisationer. ”Psykologisk trygghet” handlar om att skapa en arbetsmiljö där människor vågar ta risker, uttrycka idéer och erkänna misstag utan rädsla för att bli förlöjligade eller bestraffade. Det låter ju
I olika sammanhang pratas det ofta om psykopater som potentiella hot mot välfungerande arbetsplatser. Media och föreläsare förmedlar bilden av psykopaten som en hänsynslös manipulatör, en osynlig fiende som lurar sig in i företag och saboterar för både kollegor och organisationens mål. Det är en lockande berättelse, och intresset för ämnet växer med mängder av böcker, föreläsningar och kurser om ”
Genom att använda konkreta psykologiska metoder och fokusera på att förändra invanda beteenden kan industrin skapa en arbetsmiljö där anställda är mer närvarande och medvetna om riskerna.
I matchen mellan Hammarby och Djurgården kastar Djurgårdsklacken in bangers och annat och matchen avbryts temporärt av domaren. En situation som blivit så vanlig att någon knappt reagerar. Men sedan händer det ovanliga: Polisen drar in tillståndet för den allmänna sammankomsten och sålunda måste publiken lämna arenan och matchen ska spelas klart utan publik.
Psykologen och författaren Mattias Lundberg presenteras av Eventeffect som en av Sveriges populäraste föreläsare 2023.
De senaste två åren har jag funderat ganska mycket på människans beslutsfattande och varför vi fattar de beslut vi gör. Dessa funderingar har jag nu summerat ner till en föreläsning som jag kallar ”Konsten att fatta beslut”, och som jag hoppas ska väcka intresse och förståelse för beslutsfattandets utmaningar. Och inte minst…, varför vi har så svårt att ändra ett beslut vi fattat!
I tider av kris och osäkerhet i omgivningen så ställs ofta kraven på handlingskraft hos chefer och ledare. Under pandemin har detta märks extra tydligt inom offentlig sektor där personal inte bara riskerar själva drabbas, utan även får dra ett stort och tungt lass för att minska konsekvenserna av den.
När stora krav ställs, både inifrån organisationen och utifrån, inte sällan genom media, blir
Låt mig gissa. Du sitter där med lite extra jobbångest nu. Speciellt du som så många andra går tillbaka till jobbet i morgon måndag efter en lång och skön semester. Du sitter där med en klump i magen, med tankarna på alla de krav som kommer att ställas på dig och allt det där som du borde gjort i innan sommaren. Det är rätt åt dig!
Även om Thomas Erikson och hans förlag tjänat stora pengar på ”Omgiven av idioter”, är det inte de som är de största vinnarna på färglåde-hypen. Den ekonomiska industrin kring DISC och de fyra färgerna är så mycket större än boken. Denna del av min bloggserie handlar om vart pengarna går och var pengarna kommer ifrån.
Problemen med DISC-modellen i praktiken är inte att den saknar vetenskapligt stöd. Det stora problemet är att den används som underlag för att fatta olika former av beslut, trots att det inte finns något som stöder att testen/modellen klarar av att utgöra ett sådant underlag.
DISC-modellen kan beskrivas som en bil som sägs kunna användas till det mesta och som verkar kanonfin i bilhallen, men är byggt på träunderede som ruttnar när man rullar ut den i verkligheten. Men den lättsålda DISC-bilen har en cool touchscreen, läckra fälgar och karossen är snyggt lackad – i fyra färger.
Att referera till ”vetenskap” och ”forskning” är ett effektivt sätt att ge legitimitet för det man skriver i böcker eller säger under en föreläsning. Det visar att man är påläst och att det finns fog för det man påstår. Dessvärre kan det också användas i manipulerande syfte, helt enkelt för att lura mottagaren att något har hög trovärdighet och är förankrat i forskning fast det inte är det.
Det tog fyra år innan någon likt barnet i sagan, vågade ställa sig upp och ropa ”Kejsaren är naken”. Den som ställt sig upp är journalisten Madelene Pollnow som i Magasinet Filter gör en genomarbetad granskning av ”Kejsaren av färger”, det vill säga författaren av ”Omgiven”-böckerna, eller som han gärna kallar sig ”Beteendevetaren”, Thomas Erikson.
För psykologer som likt jag själv ibland uttalar sig i media, är juni en av de månader då vi får flest samtal från journalister. Frågan och ämnet är densamma från alla:
-”Hur gör man för att stressa ner inför semestern”
Frågan är såklart relevant. Såväl det arbetsliv som många är en del av, som en vår fritid med många åtaganden åt olika håll är tämligen belastande för oss. För att inte tala
Om ni visste så mycket skit det finns där ute bland alla psykologiska produkter och tjänster som säger sig kunna hitta den perfekte medarbetaren, kunna utveckla dig som chef, få er grupp att fungera så mycket bättre och få företaget att bli mkt mer lönsamt. Och alla säger de sig ”bygga på vetenskap”, vara ”vetenskapligt uppbyggda” och utvärderade enligt ”vetenskapliga principer”...