Låga förväntningar begränsar livsval

Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges väldigt små möjligheter att göra egna val. Trots skilda förutsättningar ser livsresorna väldigt lika ut, utan variation i val av utbildning, arbete och boende. Det visar en sammanställning från Myndigheten för delaktighet.

Diskriminering av personer med intellektuell funktionsnedsättning går långt tillbaka i tiden och historiskt sett har rättigheterna varit mycket begränsade. Exempel på det är steriliseringslagen som trädde i kraft 1935 och gjorde tvångssterilisering möjlig. När den avskaffades 1975 hade 60 000 personer tvångssteriliserats.

1974 avskaffades äktenskapsförbudet men samhället hade fortfarande rätten att omyndigförklara personer med intellektuell funktionsnedsättning. 1989 ersattes omyndigförklaring med förvaltarskap och i och med det fick alla svenska medborgare över arton år rätt att rösta.

Det var först 1985 som särskolan blev en del av skollagen och dess skolformer. Särskolan var länge en del av vård- och omsorgssystemet. Även idag sätts omsorg i fokus snarare än förväntningar på att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska ges förutsättningar att bli självständiga och självbestämmande personer.

Små möjligheter på arbetsmarknaden

Efter avslutad gymnasiesärskola saknar de flesta elever med intellektuell funktionsnedsättning verkliga möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Flertalet hamnar i daglig verksamhet med en ersättning på garantinivå. Den ekonomiska utsattheten blir ytterligare ett hinder för delaktighet och självständiga val och gör det till exempel svårt att ha råd med fritidsaktiviteter och att åka på semester.

Att få bidra till sin egen försörjning är lika centralt för alla. Låga förväntningar i samhället på att personer med intellektuell funktionsnedsättning till exempel kan lära sig ett arbete och stödsystem som är utformade utifrån dessa förväntningar gör att möjligheterna att få utveckla sina färdigheter blir högst begränsade.

Det finns samtidigt många enskilda exempel på samhällsaktörer som lyckas ta tillvara på förmågor och stötta personlig utveckling. Exempel är kommuner som hittat framgångsrika former och modeller för samverkan, som underlättat övergång från särskola till arbetsliv. En relevant praktikplats, individuellt stöd i arbetssökande och stöd för introduktion till en ny arbetsplats är andra exempel på initiativ som bidrar till förbättrade möjligheter till egen försörjning.

Genom att öka medvetenheten om situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning hoppas vi på att fler aktörer vill vara med och förändra, och att dessa exempel kan bli allt fler.

Myndigheten för delaktighet är en kunskapsmyndighet som främjar genomförandet av funktionshinderspolitiken. Det gör vi bland annat genom att sprida kunskap om hinder för delaktighet. Här kan du ta del av hela rapporten Begränsade livsval - Situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning.