Rätt stöd för jämlikt föräldraskap

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta att de inte får rätt stöd från samhället. Många beskriver att det krävs mycket kunskap och administration i kontakt med de verksamheter som vänder sig till barn. Detta leder till att föräldrar till barn med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än andra föräldrar. Det visar en sammanställning som Myndigheten för delaktighet har gjort.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har generellt sämre levnadsvillkor än andra föräldrar. Trots stödinsatser som ska bidra till mer jämlika villkor och att alla verksamheter där barn finns ska inkludera barn med funktionsnedsättning har de både sämre ekonomi och sämre hälsa än andra föräldrar. Mammor till barn med funktionsnedsättning har genomgående något sämre levnadsvillkor än pappor.

Barn med funktionsnedsättning borde vara självklara i alla verksamheter för barn

Föräldrar uttrycker att det generellt saknas kunskap i verksamheter som vänder sig till barn, inte bara om funktionsnedsättning utan även om ansvaret att arbeta för inkludering och delaktighet för alla barn. Barn med funktionsnedsättning finns i så gott som alla skolklasser eller grupper och kompetens och kunskap krävs för att verksamheter ska kunna ta sitt ansvar.

-En kombination av att de verksamheter som möter barn med funktionsnedsättning tar sitt ansvar som en självklar del i arbetet och ökad kunskap och medvetenhet skulle göra att föräldrar kan ägna mer tid åt sina barn och sitt arbete, säger Emelie Lindahl, avdelningschef på Myndigheten för delaktighet.

För att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska få möjlighet att vara föräldrar på jämlika villkor krävs att de tjänster, stöd och verksamheter som möter barn ser det som sitt uppdrag att fullt ut inkludera barn med funktionsnedsättning.

En fungerande skola underlättar för hela familjen

Många föräldrar upplever att det krävs mycket kunskap och en omfattande administrativ insats för att få stöd från samhället och att det påverkar både familjeliv och arbetsliv negativt. Det är alltså ofta inte barnets funktionsnedsättning som tar tid utan snarare konsekvenser av att få det att fungera i de olika verksamheter som barnet finns i. Det är många gånger upp till föräldrarna själva att till exempel utbilda personalen i skolan om barnets funktionsnedsättning.

-För att barn med funktionsnedsättning ska kunna få vara elever på jämlika villkor som andra barn krävs att funktionsnedsättning inte uppfattas eller utgör ett hinder. Föräldrar ska också kunna lita på att skolan tar emot, inkluderar och utvecklar deras barn, säger Emelie Lindahl

Om studien

Denna studie bygger på resultat från SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) åren 2015 och 2016. Det är gruppen föräldrar som har minst ett barn (7–18 år) med funktionsnedsättning jämfört med övriga föräldrar som har barn i samma ålder.

MFD har även genomfört dialogmöte med berörda funktionshindersorganisationer och andra nationella aktörer vars arbete rör situationen för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

Ta del av hela kartläggningen på mfd.se

Kontakt

Emelie Lindahl, avdelningschef och ställföreträdande generaldirektör, 08-600 84 11, emelie.lindahl@mfd.se
Camilla Arvenberg, pressansvarig, 073-699 73 57, camilla.arvenberg@mfd.se