Pandemin påverkar ungas framtid

Konsekvenserna av en kris kan påverka människor livet ut. För dagens unga har pandemin bland annat inneburit ökad psykisk ohälsa och svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Genom att dra lärdomar av tidigare kriser och agera nu kan vi bromsa de negativa konsekvenserna, skriver Myndigheten för delaktighet, som har kartlagt pandemins påverkan på barn och unga.

Långtidsmätningar efter den ekonomiska krisen på 90-talet visar att den påverkade människor under lång tid och satte avtryck även på deras framtid. Bland annat såg man det genom svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden och ökad psykisk ohälsa*.

- Under den pågående pandemin finns det lärdomar att dra från tidigare kriser för att på så vis påverka framtiden för dagens barn och unga. Med regeringens vårbudget öppnas nya möjligheter att bromsa pandemins effekter. Vi ser att det finns barn och unga som har drabbats mer än andra och att det finns behov av både generella och riktade insatser, säger Maria Melin, Myndigheten för delaktighet.

För unga som nyligen avslutat sina studier, väntar en arbetsmarknad med ökad konkurrens om lediga tjänster och en högre arbetslöshet till följd av pandemin.

- Erfarenheter från tidigare kriser visar att de som redan har arbetslivserfarenhet och som inte har hamnat i långtidsarbetslöshet, ofta själva hittar tillbaka till arbetsmarknaden. Extra stöd kan istället behöva nå dem som redan innan pandemin hade svårare att ta steget in på arbetsmarknaden, detta gäller i synnerhet unga med funktionsnedsättning, säger Maria Melin.

MFD:s kartläggning visar att barn och unga med funktionsnedsättning känner betydligt större oro än andra barn och unga under pandemin. Många upplever att allmänna råd och rekommendationer inte är anpassade efter deras funktionsnedsättning och de oroar sig för att bli sjuka. Det har lett till inställda aktiviteter, social isolering och sämre psykiskt välmående.

- Det behövs riktade åtgärder för att hantera uppkomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga. Eftersom förskolor och skolor är viktiga arenor för barnen, kan dessa verksamheter behöva stärkas ytterligare för att ha möjlighet att uppmärksamma barns mående och på så vis bidra till att förebygga ohälsa. Det behövs även fler satsningar för att skapa en mer aktiv fritid för fler barn, fortsätter Maria Melin.

Ett område som särskilt påverkats av den pågående pandemin är skolan. MFD:s kartläggning visar att elever som redan innan pandemin hade behov av särskilt stöd, har mött större utmaningar under pandemin. Elever i alla årskurser påverkas fortfarande av hög sjukfrånvaro bland både lärare och elever. Gymnasieelever som studerar på distans möter ytterligare utmaningar. Många upplever att det är svårare att få stöd och att den egna motivationen är lägre. Under pandemin riskerar elever att prestera sämre i skolan vilket påverkar deras valmöjligheter senare i livet.

- Nu krävs kortsiktiga och långsiktiga åtgärder inom alla skolformer. Skolan behöver följa upp varje elev så att alla får det stöd de behöver för att komma ikapp, avslutar Maria Melin. 
 
För mer information, vänligen kontakta Sara Ullmark, sara.ullmark@mfd.se, 08- 600 84 36

Rapporten i sin helhet finns att läsa här: Barn och unga mitt i en pandemi - MFD

Om kartläggningen
I kartläggningen ingår bidrag från myndigheter, organisationer, familjer och inte minst barn och unga själva. Undersökningen i kartläggningen baseras på enkätsvar från unga i åldrarna 16–24 år med olika varianter av funktionsnedsättning. Svaren är framtagna genom 20 djupintervjuer med elever inom reguljärt gymnasium och enkätsvar från 268 elever inom gymnasiesärskolan och 258 inom reguljärt gymnasium.

Övriga källor:

* Barn och unga under coronapandemin - IFAU