Museet i media - Internationellt stöd, magra sälar och minskade fjällrävskullar

Detta är årets sista Museet i media och sammanfattar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media de två senaste veckorna. Det handlar så klart en hel del om det internationella stöd vi fått av museer runt om i världen, men även om magra sälar, minskade fjällrävskullar och julgranskryp.

Internationella museer i protestbrev: ”Hur kan en rik stat som Sverige låta det ske?”

Naturhistoriska museer London, Paris och Berlin och flera andra länder har skickat ett gemensamt brev till Sveriges regering. I brevet, som DN tagit del av, uppmanar man regeringen att stödja Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
– Civiliserade samhällen försummar naturhistoria, säger Johannes Vogel, chef för Naturhistoriska museet i Berlin, till DN.

Nyheten plockas också upp av SR och TT och får därefter stor spridning över landet. Det kommenteras bland annat av Moa Wallin i Podcasten P3 Klubben och av Aftonbladets Lena Mellin, som tycker att situationen är mer än pinsam.

Naturhistoriska riksmuseets förfall är statens fel

Före jul skrev Rebecka O’Neill, ordförande ST på Naturhistoriska riksmuseet en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Anna Forslund, ordförande ST inom kultursektorn och Britta Lejon förbundsordförande Fackförbundet ST. ”För att våra kulturfastigheter ska stå kvar om 100 år behövs drastiska förändringar. Det är uppenbart att den politik som förts är skadlig för kulturen”.

Kanon? Ja tack – men rädda kulturlivet först

Anders Q Björkman skriver i en kommentar i Svenska Dagbladet om regeringens förslag att ta fram en kulturkanon. ”Farorna med en kulturkanon är överdrivna – den kan till och med bidra till att fler får möta riktigt bra konst. Men helt andra och mera akuta frågor borde stå överst på kulturministerns att göra-lista…

... Samma dag som Trägårdhs kommitté presenterades slog företrädare för fackför­bundet ST i en debattartikel i SvD fast att den kulturpolitik som förts (inte bara av denna regering, utan också av flera föregående) har varit skadlig för kulturen. Resultatet är bland annat att Naturhistoriska riksmuseet har tillåtits förfalla så till den grad att ett innertak har rasat in, medan Nationalmuseet – som har renoverats – har fått så höga hyror att man knappt har råd att bedriva sin verksamhet i fastigheten.”

Naturhistoriska med på årslista

Anna Andersson skriver om ”Högt och lågt – det har tar vi med oss från debatten 2023”. Enligt henne är ”Årets ras: Dessvärre taket på Naturhistoriska riksmuseet”.

Kulturåret 2023 – raserat innertak blev symbol för en pressad kultursektor

TT sammanfattar året i en text som publiceras i tidningar över hela landet. Trots allt som har hänt i kulturvärlden under 2023, är det situationen kring Naturhistoriska riksmuseet som rubriksätter året. ”Krig och nedskärningar har präglat kulturåret 2023. SD ifrågasatte principen om armlängds avstånd samtidigt som ett raserat innertak blev symbol för en pressad kultursektor.”

Magra sälar i Gävleborg

Eftermiddag i P4 Stockholm pratar om situationen för gråsälar i Sverige (ca.02.12.25 in i sändningen). På 70-talet var beståndet litet, men har sedan dess återhämtat sig. De berättar om en ny rapport från Naturhistoriska riksmuseet som visar att sälbeståndet i Östersjön har sälarna minskat något och att på vissa håll har sälarna blivit lite magrare, framför allt har detta noterats i Gävleborg. Anja Carlsson, förste intendent på Naturhistoriska riksmuseet, berättar om hur inventeringen går till och om tillståndet ser ut för gråsälarna i Östersjön.

”Kämpigt med föryngringar för fjällräven”

Förmiddag i P4 Norrbotten har ett långt samtal med Johan Wallén, intendent på Naturhistoriska riksmuseet, om årets fjällrävsrapport. Rapporten visar att fjällräven fortfarande mår okej. Fast i år har det varit lite kämpigare med föryngringarna. Förra året var ett rekordår över hela Sverige och hela Skandinavien, men i år förväntar vi oss mycket lägre resultat. Det betyder att de har haft mindre tillgång till deras favoritfödda som oftast är smågnagare, lämlar och sorkar. När de inte får tillräckligt med sån mat förökar de sig inte. De vuxna fjällrävarna överlever, men de får inte lika mycket ungar. Lyssna här (ca.00.43.20 in i sändningen)

Kan en borttappad geting hitta hem?

Podcasten ”Allvarligt talat” med författaren och juristen Malin Persson Giolito författare och författaren Niklas Rådström fick en fråga om en geting som Hege Vårdal, intendent i stekelsamlingen på Naturhistoriska riksmuseet, ger svaret på. Frågan lyder: ”Jag sitter på pendeltåget mellan två städer. En geting flyger runt i den rullande vagnen. Vad händer egentligen med en geting som råkar gå av på helt fel station, långt hemifrån sitt bo? Hittar den någonsin hem igen? Eller dör den i ensamhet? Kan en geting leva helt skild från sin riktiga svärm?” Lyssna på svaret här ca. 5 minuter in i sändningen.

Utdöd ullhårig ras hölls isolerad från andra hundar

En numera utdöd hund hade en ullig päls som förr användes inom textilproduktion. En studie visar att ursprungsbefolkningen i USA lyckades bevara rasen i många generationer, skriver forskning.se. Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik, är en av experterna på genomik som deltagit i studien.
– Det mest spännande resultatet är att vi genom kartläggningen av denna hunds arvsmassa kan visa att ursprungsbefolkningen i Salish-regionen i nordvästra Nordamerika lyckades hålla sina ullhåriga hundar isolerade från europeiska hundar under många generationer, säger Love Dahlén.

Andra unika hundraser i Nordamerika blandades snabbt upp med europeiska hundar.
– Så det verkar som att ursprungsbefolkningen i Salish-regionen aktivt jobbade på att hålla sina ullhåriga hundar isolerade, säger Love Dalén.

Centrum för paleogenetik är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Nya lärkor har upptäckts i Afrika

Släktbanden mellan olika lärkor i Afrika har tidigare inte varit helt tydligt. Men nu har forskare undersökt arternas bakgrund och justerat grenarna i släktträdet, skriver Forskning.se. Nu har släktskapet mellan fem arter av lärkor som förekommer i Afrika söder om Sahara retts ut. Två av dessa arter har inte synts till på flera decennier. Forskarna har därför analyserat dna från museiexemplar, där vissa var drygt 100 år gamla.

I studien har forskarlaget kunnat avslöja nio skilda utvecklingslinjer, som tros ha varit separerade i upp till minst fem miljoner år. Det är ungefär samma tid som människor och schimpanser varit åtskilda. Den aktuella studien har gjorts vid Uppsala universitet, Naturhistoriska riksmuseet, Göteborgs universitet i samarbete med internationella forskare.

Ny invasiv art för Sverige hittad i Kalmar län

Länsstyrelsen Kalmar län har upptäckt en för Sverige ny invasiv främmande art i Alsterån – den vattenlevande växten kamslinga. Arten finns på EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att den är förbjuden att importera, odla och släppa ut i naturen. Kamslingan kan ha hamnat i Alsterån för att någon tömt sitt akvarium där, skriver Havs och Vattenmyndigheten på sin hemsida. Att växten i Alsterån var kamslinga upptäckes först efter en DNA-analys som Naturhistoriska riksmuseet utförde på uppdrag av Länsstyrelsen. Nyheten plockas upp av Oskarshamns-Nytt.

Sällsynt spindelart spolades bort

Mitt i skriver att en mycket sällsynt spindelart, Gruvdvärgsspinden, av misstag har spolats bort från Kungsträdgårdens tunnelbanestation i Stockholm. De här spindlarna trivs extra bra i stationens grottliknande miljö och hittades första gången då stationen invigdes på 70-talet. Den här platsen är en av få kända platser i Sverige där den här spindelarten förekommer. Den tvättades bort i samband med ett städarbete. Det här har hänt en gång tidigare, men då återhämtade sig arten på tunnelbanestationen enligt SL. Nu ska Magnus Ivarsson, forskare på Naturhistoriska riksmuseet, hjälpa till i sökandet efter den här spindeln. Även P4 Stockholm rapporterar om den bortspolade spindeln.

Skaka gran med Didrik Vanhoenacker

Det börjar bli något av en jultradition nu likt Kalle Anka. Några dagar innan jul medverkade jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i P4 Stockholm för att skaka gran. Han berättade om vilka spännande kryp vi får med oss in med julgranen. Lyssnarna fick veta att om man har köpt en gran på torget så ska man inte ha för stora förhoppningar att få in jättemycket kryp. Men man kanske kan hitta någon spindel eller hoppstjärt som vaknar till i värmen. Men om man har tagit granen från skogen så kan man få med sig lite fler kryp. Man kan få med sig någon bladloppa, bladlus och kanske någon liten stekel. Om man har riktigt tur så kan man få en jättevacker fjärilslarv som heter granharfotsspinnare.

Till sist... Är det ok att äta snö?

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var med i Eftermiddag i P4 Jönköping och svarade på om det är dåligt att äta snö? Kontentan var att man ska hålla sig borta från gul och framför allt brun snö, men att det är helt ok att äta vit nyfallen snö. Ca.47 min in sändning.

Med det önskar vi er alla ett gott nytt år! Vi ses igen 2024