Gå direkt till innehåll
Sömntornsgallstekel, sömntorn på nypon och galläpple på ek. Foto: Piotr Lukasik, Fredrik Ronquist, Katrin Simon
Sömntornsgallstekel, sömntorn på nypon och galläpple på ek. Foto: Piotr Lukasik, Fredrik Ronquist, Katrin Simon

Blogginlägg -

Museet i media - Pop up-museum, gallsteklar och storhövdade myror

Detta är en sammanfattning över hur media har rapporterat om Naturhistoriska riksmuseet. Det har så klart handlat en hel del om det tillfälliga pop up-museet på Westfield Mall of Scandinavia, men även om gallsteklar, den storhövdade myran och om det är farligt att äta snö.

Naturhistoriska riksmuseet öppnar pop-up museum

I veckan skickade vi ut ett pressmeddelande om att nu när Naturhistoriska riksmuseet är stängt för besök finner upplevelserna och besöksmålet nya vägar. Från och med 1 februari 2024 kommer en del av museet att dyka upp på en helt ny plats - på andra sidan Brunnsviken i köpcentret Westfield Mall of Scandinavia.

I pop up-museet, som slår upp portarna mitt i centrumet, får besökarna kliva in i en annan värld och uppleva museets flaggskeppstema – dinosaurier. I detta mini-museum kommer besökaren att få ta del av utställning, aktivitetshörna och butik. Pressmeddelandet plockades bland annat upp av TT och fick stor medial spridning över hela landet. Överintendent Lisa Månsson blev tex intervjuad i SR:s Kulturnytt och utställningsproducent Charlotte Ek blev intervjuad på plats i pop up-museet i Eftermiddag i P4 Stockholm (ca.21.15 min in i sändingen).

Gallsteklar består av två helt olika grupper

I veckan gjorde vi ett pressutskick kring en ny studie om gallsteklar. Tidigare har forskare trott att gallsteklar har ett gemensamt ursprung. Nu visar en ny genetisk studie, ledd av professor Fredrik Ronquist vid Naturhistoriska riksmuseet, att de istället består av två olika grupper som oberoende av varandra har utvecklat sin förmåga att kontrollera värdväxten.

Gamla kelpskogar väcker fortsatt intresse

Förra veckan skickade vi ut ett pressmeddelande om att nya fossil visar att kelpskogarna längs nordöstra Stillahavskusten är mycket äldre än vad man tidigare trott. Kelpskogarna utgör ett unikt ekosystem med mycket stor biologisk mångfald. Tidigare har forskare trott att ekosystemet utvecklats samtidigt som kelpen under de senaste 14 miljonerna åren. Men en ny studie, ledd av paleontologen Steffen Kiel vid Naturhistoriska museet, visar att kelpen började växa där redan för mer än 32 miljarder år sedan. Detta är något som bland något som USA:s National Public Radio uppmärksammar.

Främmande myra sabbar lejonens jaktlycka

Den storhövdade myran har spridit sig över världen med hjälp av människan. Nu skakar den om Den storhövdade myran tillvaron på Kenyas savanner, skriver Dagens Nyheter. I en studie, som publiceras i Science, har forskare undersökt hur ekosystemet förändras när den storhövdade myran erövrar akaciamyrans områden. Bland annat har de mätt hur den fria sikten ändras när träden betas ned och hur det i sin tur påverkar lejonens jaktlycka då de inte längre kan smyga sig fram lika obemärkt när de jagar zebror. I genomsnitt lyckas lejonen döda ungefär tre gånger fler zebror i de områden som ännu inte angripits av den storhövdade myran.

Didrik Vanhoenacker, som är disputerad ekolog och verksam som jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, tycker att det är en intressant studie.
– Det är fascinerande att ett så litet djur som en myra kan skaka om tillvaron för de här betydligt större djuren. Man tänker sig att det finns många sådana här komplexa länkar i ett ekosystem, men här har de faktiskt lyckats visa det i experiment, säger Didrik Vanhoenacker till Dagens Nyheter.

Vandra med Henrik på Naturhistoriska

Tyvärr är ju museet för nuvarande stängt för besökare pga åtgärder med innertaken. Men när byggarbetarna gått hem för dagen fick skådespelaren, dramatikern och författaren Henrik Ståhl möjlighet att gå runt i några utställningar och spela in ett avsnitt av "Vandra med Henrik". Han vandrar genom museet, fascinerad och ensam. Lyssna på resultatet här:

Love Dalén invald i KVA

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har valt in fem nya ledamöterna. En av dem är Love Dalén som har valts in i Klassen för biologiska vetenskaper, skriver Stockholms Universitet på sin hemsida. Love Dalén är forskningsledare vid Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete samarbete om studier av förhistoriskt DNA mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riskmuseet. Hans specialitet är att med hjälp av DNA-teknik undersöka ekologi och evolution hos olika arter. Studierna har bland annat handlat om hur tidigare miljöförändringar påverkat arternas spridning och överlevnad. Det rör särskilt nordliga arter som fjällräv och lämlar samt deras utbredning i samband med istiderna och varmare perioder däremellan. Men han har även studerat förhistoriskt DNA från numera utdöda djur som mammutar och grottlejon.

Varg sprang runt på Lidingö

En varg sågs på lördagen springa runt i centrala Lidingö. Efter observationer gör viltvårdare bedömningen att den tagit sig till ön från Stockholm, skriver Dagens Nyheter.
– Det tog ett tag innan polletten trillade ner, att det faktiskt var en varg, säger Fredrik Hallberg som mötte vargen när han var ute och åkte skridskor.
Både viltvårdare och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, bekräftar att det faktiskt är en varg som observerats, men de kan inte avgöra om det är en hane eller tik.

Till sist… Är det farligt att äta snö?

Filmstjärnan Reese Witherspoons videorecept på ”snow salt chococinno” har blivit viral. I kommentarsfältet är det blandade åsikter om man kan bli allvarligt sjuk av att äta snö, eller om det är helt ofarligt. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska museet, reder ut hur det faktiskt ligger till i TV4.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige