Museet i media - Späckhuggare yngre än förväntat, pollensäsongen här och tvåhövdad kalv

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet har synts i media den senaste veckan. Det har handlat mycket om den strandade späckhuggaren som var yngre än väntat, om hotade bälthavstumlare och om pollensäsongen som är här. Men också om en tvåhövdad kalv född i Louisiana.

Strandad späckhuggare var yngre än förväntat

I veckan skickade vi ett pressmeddelande om den späckhuggare som hittades strandad i Hunnebostrand i mitten av maj förra året. En vetenskaplig studie visar nu att den endast var 18 år gammal. Valens tänder var iögonfallande nedslitna och forskare ska nu undersöka vad tandslitaget beror på.
– Det är inte ovanligt att denna typ av späckhuggare har slitage på sina tänder, men med tanke på hur allvarligt nedslitna tänderna var på denna individ, misstänkte vi först att det var en äldre individ. Men våra undersökningar visar att den var betydligt yngre än vad vi först trott, säger Linnea Cervin, marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet.
Skallen var den första svenska späckhuggareskallen som kommit till museet på 145 år och den är nu en del av museets bensamlingar.
–Denna individ är ännu en värdefull resurs för forskning och kommer vara det i många år framöver. När museet öppnar igen kommer också besökare få chansen att se späckhuggarens skalle i utställningarna, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna vid Naturhistoriska riksmuseet

Nyheten plockades upp av TT och fick sedan stor spridning över landet. Bland annat tog SVT, Aftonbladet och Göteborgsposten upp artiklen. Även SVT:s lokala nyheter Väst, Förmiddag i P4 Skaraborg och Förmiddag i P4 Göteborg tog upp nyheten bland många andra. Vi gjorde även en film med Linnea Cervin, om hur man åldersbetämmer en späckhuggare genom att undersöka dess tänder, som vi lader ut på sociala medier.

Pollensäsongen är här

Agneta Ekebom, intendent på palynologiska laboratoriet, var med i Morgonstudion i veckan och berättade att pollensäsongen är här. Kolla på inslaget ca.35 minuter in i sändning.

SR:s Klartext (nyheter på enklare svenska) rapporterar att det kan bli mycket pollen i luften den närmaste tiden. Nu tidigt på våren så är det träden al och hassel som släpper ifrån sig mycket pollen, det säger Pia Östensson som jobbar på Naturhistoriska riksmuseet. Hon mäter hur mycket pollen det finns i luften. ”Jag tror att det kan bli ganska mycket pollen inom en vecka säkert. Från gråalen ser det ut att ha mycket hängen. Så jag tror att börjar man känna ganska mycket symptom inom en vecka är det inte helt konstigt faktiskt”, säger Pia Östensson.

Antalet tumlare minskar kraftigt i Bälthavet

Det har skett en kraftig minskning av tumlare i området från Kattegat till sydvästra Östersjön. På 18 år har populationen halverats till att idag bestå av 14 000 individer, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Situationen beskrivs vara allvarligare än vad som tidigare har känts till. Att tumlare fångas i fiskenät, utsätts för miljögifter och störs av undervattensbuller tros vara orsaker till att de minskar, det rapporter SVT:s Lokala Nyheter Halland. Även Örebronyheter och FishEco tar upp nyheten som vi gjorde ett pressmeddelande på förra veckan.

Exotisk fågel på frammarsch – flörtar med gräsänder

De sällsynta mandarinänderna i Tanto har blivit dubbelt så många. Nu är de ostasiatiska skönheterna här för att stanna – och röra om i ankdammen, skriver Mitt i.
– Precis som många andra sjöfåglar behöver mandarinanden öppet vatten året om, och det får de i Tanto, säger Naturhistoriskas jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

Vem har rätten till en meteorit som faller ned?

Minns ni meteoriten som slog ned i Uppland hösten 2020? Nu har den udda händelsen och det märkliga efterspelet gett stoff till en dokumentärfilm som kan ses på SVT i vår, skriver Enköpings-posten. Den aktuella meteoriten förvaras på Naturhistoriska riksmuseet tills det är klarlagt vem eller vilka den tillhör.

Bakterieförgiftning dödligt hot under stenåldern

Bakterieförgiftning via mat och vatten – men också via kontakt som kyssar – orsakade mycket lidande under stenåldern. Sjukdomar som idag kan behandlas med antibiotika var då dödliga, visar en ny internationell studie koordinerad från Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, skriver Stockholms universitet på sin hemsida.

Fågelsångsnatt sänds från öländsk strandäng

Årets Fågelsångsnatt i Sveriges Radio kommer att sändas från Stenåsabadet på sydöstra Öland. Den 18 maj sänder Naturmorgons medarbetare Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall direkt i P1 från strandängarna och havsstranden på södra Öland där man hoppas få höra sånglärka, storspov, kärrsnäppa och nattskärra.

Årets Fågelsångsnatt blir den femte. Rapporter kommer att lämnas även från naturreservatet Drakamöllan på Österlen och från havsviken Täftefjärden utanför Umeå. Från Örsundaån i Uppland rapporterar Lena Näslund och jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker som paddlar kanot, skriver TT i en text som har publicerats i tidningar över hela Sverige, bland annat i Göteborgs-Posten.

Är alla djur symmetriska?

Forskning & Framsteg ar fått en läsarfråga som handlar om att djur och människor är vanligen symmetriska, på det sätt att vänstersida och högersida ser ut som spegelbilder av varandra. Frågan lyder om det finns djur som avviker från detta och vad är i så fall fördelen? Svarar gör jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker:

”Många djur är bilateralsymmetriska, det vill säga har en högersida och en vänstersida som ser ut som varandras spegelbilder. Bland djurgrupper som uppstod mycket tidigt finns det många arter som i stället är radiärsymmetriska. Hit hör till exempel nässeldjur, som maneter och havsanemoner…” Ni kan läsa hela svaret här (bakom betalvägg).

Den stora nordliga expeditionen

I Historiepodden ägnar de ett avsnitt åt expeditioner i östlig riktning som den ryska staten under 1700-talet genomförde. Ledare för dessa var dansken Vitus Bering. De fokuserar särskilt på den andra av Berings två expeditioner, ”den stora nordliga expeditionen”, där någonstans mellan 3 000 och 10 000 män, kvinnor och barn begav sig till östra Sibirien för att mäta, samla och dokumentera. För Bering och hans mannar leder det slutligen till en mycket utsatt vinter vid den isolerade Berings ö mellan Alaska och Kamtjatka. I avsnittet nämns stellers sjöko, som kunde bli uppemot 9 meter lång och som utrotades bara 27 år efter att den första europén beskrev arten. Ett skelett av stellers sjöko finns enligt podcasten på Naturhistoriska riksmuseet.

Till sist.... Tvåhövdad kalv i Nyhetsmorgon

Nyligen föddes en tvåhövdad kalv i Louisiana. Men dess liv spås tyvärr bli kort. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker medverkade i TV4:s Nyhetsmorgon och berättade om den tvåhövdade kalv som finns på Naturhistoriska riksmuseet. Ca.1:11.25 in i programmet.