Museet i media - utredning kring kostnadshyror, samlingsbevarande och hotade mossor

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Det har handlat om att en utredning har tillsatts av regeringen för att se över kostnadshyror av kulturfastigheter. Men också om det viktiga arbete som görs för att bevara våra samlingar, om hotade mossor och forskare som behöver allmänhetenes hjälp för att rapportera in fynd av tumlare.

Ny hyresmodell för museer utreds

Den kritiserade kostnadshyran för kulturfastigheter ska nu ses över. Regeringen tillsätter en utredning som ska vara klar i november, skriver Magasin K med flera.

Den så kallade kostnadshyran, den hyra som fem kulturinstitutioner; Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan betalar till Statens fastighetsverk (SFV), har setts över flera gånger. Senaste gången var 2020 då en utredning förordade marknadshyra för kulturinstitutionerna.

Nu tillsätter regeringen en ny utredning som ska göra en fördjupad analys av effekterna av kostnadshyresmodellen. Med utgångspunkt i analysen ska utredaren föreslå nya principer för hyressättning av byggnaderna.

Utredare är Albin Kainelainen, generaldirektör vid Konjunkturinstitutet, och uppdraget ska redovisas senast 30 november 2024.

Trots utredning – hyrorna kan knäcka kulturen

TT skickade i morse ut en artikel där det stod att efter flera kulturinstitutioners larm om att de höga hyrorna är en tickande bomb ska statliga kostnadshyror utredas. Men en lösning brådskar – Naturhistoriska har inte råd med nästa års hyra.
– Vi lever i ett sluttande ekonomiskt plan, säger överintendenten.

Nyheten plockades upp av medier runt om i landet, bland annat i Göteborgs-posten. Lisa Månsson pratade också med Sveriges Radio (ca.20.25 min in i sändning) och SVT:s Kultunyheterna.

Här kan ni läsa avdelningschef Pär Rådlings kommentar kring nyheten.

Staten leker marknad – utbildningsnationen och kulturlandet Sverige får betala

Statens fastighetsbolag tar ut höga hyror av museer och universitet, som i sin tur får dra ner på verksamheten för att ha råd, skriver Dagens Nyheter i en ledartext.

”I början av 90-talet gjordes systemet för offentliga fastigheter om radikalt. Det som tidigare hette Byggnadsstyrelsen lades ner och ersattes av flera olika nya fastighetsbolag, där Akademiska hus är ett. Statens fastighetsverk skapades för att bland annat ta över centrala samhällsfastigheter, däribland Rosenbad, Kungliga Operan och de pampiga statliga museibyggnaderna. Centralt i reformen var att hyrorna med den nya modellen skulle sättas marknadsmässigt. Akademiska hus har ett vinstkrav på 6 procent per år….

… På den tiden trodde många politiker benfast på marknadslösningar, även på områden som skolan, som inte bör styras av marknadens principer. Även det som bara låtsades vara marknad, utan egentlig frihet för ”kunden” att välja något annat, sågs som bättre än ingen marknad alls. Det är därför staten i dag ger pengar som sägs vara avsedda för utbildning eller kultur men som via hyran kommer tillbaka till staten som fastighetsbolagsvinst. Det är Sverige som kulturland och utbildningsnation som betalar priset.”

Här är Naturhistoriskas viktigaste djur

På Naturhistoriska riksmuseet finns över elva miljoner föremål. Ändå vet intendenterna precis vilka de skulle rädda om något oförutsett händer museet, skriver Forskning & Framsteg i en lång och välskriven artikel där Tobias Malm, Daniela Kalthoff, Oleksandr Holovachov, Michael Norén och Mattias Forshage är intervjuade.

Normalt ekar rösterna från skolbarn innanför de tunga entrédörrarna, men i dag är den stenlagda foajén insvept i plast. Barnvagnar är utbytta mot byggnadsställningar och varselvästar. I hissen ligger ett tunt lager slipdamm, och nästan alla sifferknappar täcks av klisterlappar som deklarerar att ”obehöriga äga ej tillträde” till många av våningsplanen.

– Vi har inte kommit åt delar av vår insektssamling på flera månader, men snart blir allt som vanligt igen, säger intendent Tobias Malm till tidningen.

Ny studie hjälper till att hitta hotade mossor

Vi skrev en artikel på nya nrm.se om mossor och delade på sociala medier. Att vara liten, ha stora sporer eller att ha specialiserade klimatkrav gör mossor sårbara. Det finns fler än 1800 olika mossor i Europa och av dem är över en femtedel (389 arter) hotade. Men vad är det som gör att vissa mossor blir hotade och att vissa klarar sig bättre? Det har museets forskare Kristel van Zuijlen och Irene Bisang, tillsammans med schweiziska kollegor, undersökt i en ny studie.

Med avancerade dataanalyser har de studerat hur mossors karaktärer kan användas för att bedöma risken för att de ska dö ut. Små mossor och mossor med stora svårspridda sporer är till exempel mer ofta hotade än generalister. Exempel på sådana mossor är de i Sverige rödlistade arterna kalkkoppsmossa (bild 1) och större pygmémossa (bild 2). Mossor med specialiserade klimatkrav är också hotade i större utsträckning. Med framtida klimatförändringar kommer deras situation förvärras ytterligare, när miljöer de är anpassade för försvinner eller minskar. Mossor som i dag växer på alptoppar eller oceaniska öar kommer helt enkelt inte ha någonstans att ta vägen.

Forskare behöver allmänhetens hjälp för att undersöka hälsa och dödsorsaker hos tumlare

Inför tumlarens dag på söndag lyfter SVA och Naturhistoriska riksmuseet behovet av allmänhetens hjälp för att undersöka hälsa och dödsorsaker hos marina däggdjur. Tumlarna är hotade och varje fynd som rapporteras behövs.

– Vår forskning och övervakning på tumlare är beroende av personer som er, ni som är ute på kusterna och rapporterar in till oss. På så sätt får vi en bra bild över tumlare i Sverige och kan även rapportera data internationellt, säger Linnea Cervin, marinbiolog hos oss på museet.

SVA skickade ut pressmeddelandet i samarbete med flera personer på museet. Nyheten har bland annat tagits upp av FishEco, VeterinärMagazinet och Förmiddag i P4 Sjuhärad.

Så kan oljeätande svampar sanera förorenade områden

Tidningen Extrakt skriver om hur det under kalla kriget lagrades stora mängder flygbränsle i en gruva i Stockholms skärgård. Saneringsarbetet har länge gått trögt, men forskaren Magnus Ivarsson, som är forskare i geobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, och hans kollegor renar nu gruvan – med hjälp av oljeätande svamp. Efteråt återstår bara vatten och svamp. Hur är det möjligt?

Hur kom ormen upp på Kerstins tak?

När Kerstin Karlén la om taket hittade hon ett ömsat ormskinn under en av tegelpannorna, rapporterar Sveriges Radios Naturmorgon. Har ormen klättrat upp på taket själv, eller kan en rovfågel ha tappat den? Ludvig Palmheden, vid Naturhistoriska Riksmuseet, som forskat på ormar, berättar om ormars klättringskunskaper och hur man kan se på ett ömsat skinn vilken art det kommer ifrån.

Nu ömsar svenska ormar – så vet du vems skinn det är

Nu kommer ormarna ut från sin långa vinterdvala och gör sig fina för sommaren genom att ömsa sitt gamla skinn. Hittar du ett kvarlämnat ormskinn går det att se vilken orm som varit där, bara genom att kolla på det skinnet. Hör ormforskaren Ludvig Palmheden från Naturhistoriska riksmuseet i SR:s Naturmorgon om hans bästa knep för att känna igen olika ormars ömsade skinn.

Om pollen i Lilla Aktuellt

SVT:s Lilla Aktuellt har gjort ett mycket pedagogiskt och bra inslag med Björn Gedda, som jobbar med att ta fram pollenprognoser här på museet. Han räknar hur mycket pollen det finns i luften och delar sen med sig av informationen på för att allergiska ska kunna förvarnas för höga halter.

Besvärlig säsong för pollenallergiker

Känner du också av att det är mycket pollen i luften just nu? SVT rapporterar att pollensäsongen står i full blom och många allergiker landet över känner av det. Pollennivåerna från björk är vanligtvis höga ena året och lite lindrigare det nästa.

– Orsaken till de höga halterna i år är att det har varit ett par riktigt varma dagar under kort tid, säger Agneta Ekebom, som gör pollenprognoser hos oss på museet, till SVT Nyheter.

Det finns färre hängen på björkarna i år, vilket visade på lite mindre pollen, men så blev det inte.

– I år hade vi förväntat oss en mildare säsong. Men de varma dagarna gjorde att all pollen kom mer komprimerat under färre dagar, förklarar Agneta.

Ny visuell utställning om vatten på Naturhistoriska riksmuseet

Vi skrev ett pressmeddelande i veckan om att den 4 juni öppnar en ny utställning på Naturhistoriska riksmuseet – Värld av vatten. Visste du att det finns mer vatten i jordens inre än i världshaven? Har du koll på vad som lever djupt ner i haven? Känner du till att det kan ta flera miljoner år för glas att brytas ned? Det här är bara några av alla de frågor som utställningen ger svar på. Läs hela pressmeddelandet här.

Till sist... Cosmonova återöppnar med IMAX laser-teknologi

Vi skrev också ett pressmeddelande om att Sveriges första och största domebiograf öppnar åter upp den 4 juni 2024 och då med ny IMAX laser-teknologi. Uppgraderingen sker i linje med målet att möta framtidens filmproduktion i digital teknik. Genom detta får besökarna en unik upplevelse som ytterligare sätter dem i centrum av filmerna med ljusstarkare bilder, intensivare färger samt ett klarare och mer dynamiskt ljudlandskap. Läs hela pressmeddelandet här.