Pressmeddelande -
Järnmeteoriten – vad händer nu? Naturhistoriska riksmuseet kommenterar
Högsta Domstolen har avgjort vem som äger den järnmeteorit som föll ned utanför Enköping i november 2020. Meteoriten tillhör upphittarna, inte markägaren. ”Vi inleder nu en diskussion med ägarna om att få behålla den i våra samlingar, för forskning och för att kunna visa upp den för allmänheten”, säger Naturhistoriska riksmuseet.
Den 7:e november 2020 observerades ett meteoritregn, en så kallad bolid och någon månad senare hittades en 14 kg tung järnmeteorit på en privat egendom i Enköpings kommun. Upphittarna lämnade meteoriten till Naturhistoriska riksmuseet för förvaring i väntan på ett avgörande i ägandefrågan. På museet har den legat inlåst i ett skåp, okänt för alla utom för Dan Holtstam, biträdande enhetschef på museets geovetenskapliga enhet.
-Vi är glada att ägandefrågan nu är slutligt avgjord, säger Dan Holtstam. Det betyder att vi kan inleda en diskussion med ägarna om att få behålla den på Naturhistoriska riksmuseet.
- Meteoriten har ett högt vetenskapligt värde och är av stort allmänintresse. Det vore väldigt roligt att få ställa ut den och göra den tillgänglig för allmänheten.
Meteoriten är det första säkra exemplet på en nyfallen järnmeteorit i Sverige. Den var vid upphittandet i mycket gott skick.
- Den här meteoriten kan ge oss ledtrådar bland annat om hur vår egen planet, jordens kärna, bildades och om solsystemets tidiga utveckling, säger Dan Holtstam
Fakta:
Järnmeteoriter tros vara rester av kärnor från differentierade småplaneter (asteroider) som bildades tidigt i solsystemets historia. De består av järn och nickel samt små mängder av andra metaller som kobolt, iridium och platina. De är tunga och metalliskt glänsande.
Stenen hittades i december 2020 av Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist.
För frågor om meteoriten:
Dan Holtstam, dan.holtstam@nrm.se, 0768 -54 47 07
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och ett av Sveriges största museer. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.
De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.
