Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Var har dinosaurierna lagt sina ägg? I påsk bjuder vi in till en spännande äggjakt i våra utställningar. Foto: Martin Stenmark

    Dinoäggjakt och kvällsevenemang om ringmärkning! Det händer på Naturhistoriska i april

    I april presenterar vi ett storslaget kvällsevent om ringmärkning. Hur lever fåglarna och vart flyttar de? Vi bjuder på föredrag, exklusiv filmvisning i Cosmonova och utställningsmingel denna helkväll. Påsklovet firas med jakt efter dinosauriernas ägg, nykläckta maiasauraungar och ett äkta dinosaurieägg från en långhals. Varmt välkomna att fira påsklovet med oss 12-21 april!

  • Naturhistoriska riksmuseet auktionerar via Musikhjälpen ut ett besök där vinnaren av budgivningen får ha museet helt för sig själv och nio gäster

    Naturhistoriska riksmuseet deltar i Musikhjälpen

    Kanske bästa julklappen. Naturhistoriska riksmuseet auktionerar via Musikhjälpen ut ett besök efter stängning där vinnaren av budgivningen får ha museet helt för sig själv och nio gäster. I besöket ingår en guidad visning av en valfri utställning och ett exklusivt besök museets torn med utsikt över staden.

  • Illustration av raggiparadisfågel (Paradisaea raggiana) som lever på Papua Nya Guinea. Illustration Szabolcs Kokay

    När fjädrarna är grönare någon annanstans: Nya rön om hybridisering hos paradisfåglar

    I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.

  • Chahinez Bouguerche med ett prov av en plattmask döpt till Derogenes abba, efter den svenska popgruppen. Foto Jonas Sverin.

    Plattmask döpt efter ABBA

    En parasitisk plattmask som upptäckts på Svalbard har döpts efter den svenska popgruppen ABBA. Att namnge arten efter gruppen var ett sätt för forskarna att visa sin beundran för deras musik och den positiva inverkan den har haft på deras liv.

  • Ett spår av en ny nedslagskrater i form av en liten sten (lilla bilden) upptäcktes längs inlandsisen på Grönland. Foto William Hyde/Pierre Beck.

    Spår av en miljard år gammalt meteoritnedslag hittat på Grönland

    En grupp internationella forskare har hittat bevis för ett meteoritnedslag som inträffade för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern, troligen dold under inlandsisen om den fortfarande finns bevarad, är bland de äldsta som hittats på jorden. Upptäckten ger en fingervisning om att det fortfarande finns många oupptäckta kratrar spridda över världen.

  • Maria Carlsson får Naturhistoriska riksmuseets stipendium för sitt arbete om hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng. Foto Katarina Deneberg och Torstensimon/Pixabay

    Maria från Vetlanda får stipendium för skolarbete om biologisk mångfald

    Utmärkelsen för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald, presenterat vid Utställningen Unga Forskare 2024, tilldelas Maria Carlson på Per Brahe gymnasiet i Jönköping. Maria har undersökt hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng.

  • Snokar i Sverige har blivit både längre och fått mer kroppshull de senaste åren, samtidigt har vinteröverlevnaden minskat. Foto Ludvig Palmheden

    Snokar kämpar med att överleva vintrarna i ett varmare klimat

    Att klimatet blivit varmare i Sverige märks på landets snokar. De har blivit både längre och fått mer kroppshull. Samtidigt finns det signaler som tyder på att de klarar vintrarna sämre. Det visar en ny forskningsstudie gjord på en unik tidsserie insamlad under 68 år.

  • Knud Jønsson med en större tigerpapegoja (Psittacella brehmii) i en bergsskog på Nya Guinea. En ny studie visar att fåglars ursprung har styrt hur bergstoppar i öområden väster och öster om Nya Guinea har koloniserats. Karta gjord av Andrew Reeve

    Fåglars ursprung styr hur bergstoppar koloniseras

    Hur koloniseras bergstoppar av fåglar? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? En ny studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung.

  • Sömntornsgallstekel, sömntorn på nypon och galläpple på ek. Foto: Piotr Lukasik, Fredrik Ronquist, Katrin Simon

    Gallsteklar består av två helt olika grupper

    Tidigare har forskare trott att gallsteklar har ett gemensamt ursprung. Nu visar en ny genetisk studie, ledd av en forskargrupp på Naturhistoriska riksmuseet, att de istället består av två olika grupper som har utvecklat sin förmåga att kontrollera värdväxten oberoende av varandra.

  • Illustration av livscykeln hos vridvingar i släktet Stylops. Högst upp ett sandbi där en liten del av en vridvingehona sticker ut. Nederst, hona av vridvinge. Illustration: Meri Lähteenaro. Foto: Didrik Vanhoenacker/Meri Lähteenaro

    Zombiefierande parasiter mer specialiserade än man trott

    Vridvingar i släktet Stylops är små insekter som parasiterar på sandbin och zombifierar deras beteende. Nu har Meri Lähteenaro, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, med kollegor sekvenserat hela arvsmassan hos denna grupp. I en ny studie i Systematic Entomology visar hon att det man länge trott vara en art i själva verket är minst 27 arter.

  • Professor Fredrik Ronquist med sin minnesmedalj i guld från Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund. Foto Eva Ronquist

    Professor Fredrik Ronquist får minnesmedalj

    Fredrik Ronquist, professor vid enheten för bioinformatik och genetik på Naturhistoriska riksmuseet, en minnesmedalj i guld av Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund. Minnesmedaljen i guld delas ut till svensk man eller kvinna som belöning för vetenskapliga arbeten av synnerlig förtjänst. Ämnesområdet växlar mellan biologi, matematik-fysik och medicin.

Visa mer