Gå direkt till innehåll
Knud Jønsson med en större tigerpapegoja (Psittacella brehmii) i en bergsskog på Nya Guinea. En ny studie visar att fåglars ursprung har styrt hur bergstoppar i öområden väster och öster om Nya Guinea har koloniserats. Karta gjord av Andrew Reeve
Knud Jønsson med en större tigerpapegoja (Psittacella brehmii) i en bergsskog på Nya Guinea. En ny studie visar att fåglars ursprung har styrt hur bergstoppar i öområden väster och öster om Nya Guinea har koloniserats. Karta gjord av Andrew Reeve

Nyhet -

Fåglars ursprung styr hur bergstoppar koloniseras

Hur koloniseras bergstoppar av fåglar? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? En ny studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung.

Varför är kråkor så vanliga i Sverige och varför måste man åka till Australien för att se en emu? Att finna svaren på dessa frågor har sysselsatt biologer sedan urminnes tid. En som har funderat mycket på det här är Knud Jønsson, forskare och biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, som varit på flera fågelexpeditioner i Nya Guineas bergsområden.

– Jag har alltid varit fascinerad av var och hur fågelarter uppstår och hur de anpassar sig till vissa områden, som till exempel bergstoppar, säger Knud Jønsson.

Högljudd diskussion blir ögonöppnare

Under en studieresa till Nya Guinea hade Knud en högljudd diskussion med sin doktorand Andrew ”Andy” Reeve om hur nya arter dyker upp i höga berg. Knud var övertygad om att bergarter uppstår genom att arter från låglandet rör sig uppåt och sedan långsamt anpassar sig till ett liv på de kalla höjderna. Det visade hans egen tidigare forskning, som fokuserat på en bestämd grupp fåglar med ursprung i Australien och Nya Guinea.

Andy, som precis varit på fältarbete i Himalaya, höll inte med och gav exempel på andra arter som koloniserat bergstoppar direkt från andra bergstoppar.

– Lite irriterad utbrister jag: ”Alla dina exempel är ju arter med asiatiskt ursprung”. Till vilket Andy svarar: ”Och alla dina exempel är australiensiska”. Och just då går det upp för oss att det kan vara svaret på frågan om hur bergarter uppstår. Det var verkligen en ögonöppnare, berättar Knud Jønsson.

Fåglars ursprung styr förmågan till ytterligare bergskoloniseringar

Efter det var det bara att samla in och analysera data för att se om båda två hade rätt. I studien, nyligen publicerad i Nature Communications, valde de att fokusera på öområden väster och öster om Nya Guinea, det största sammanhängande öområdet i världen. Totalt finns 110 fågelarter i bergen på öarna.

Resultatet visar att fåglars ursprung både styr hur populationer koloniserar bergstoppar och deras förmåga till ytterligare bergskoloniseringar. Bergspopulationer med eurasiskt ursprung kommer ursprungligen från fåglar i bergen, medan bergspopulationer med australisk-papuanskt ursprung härstammar från förfäder i låglandet.

Berg kan båda vara språngbräda och återvändsgränd

Studien visar att bergspopulationer på öar möter olika öden beroende på sina förfäders ursprung. För arter med eurasiskt ursprung representerar berg ofta språngbrädor till ytterligare bergskoloniseringar. De behåller en uråldrig bergsnisch, då de sprider sig över skärgårdar.

Omvänt verkar det som att arter med australisk-papuanskt ursprung inte har en förmåga att kolonisera berg direkt mellan olika öar. För dessa arter representerar berg återvändsgränder för ytterligare spridning.

–Det har länge funnits motstridiga hypoteser till hur den biologiska mångfalden i bergsområden uppkommit. Vi förenar dessa hypoteser och visar att fåglar från olika kontinenter följer helt olika mönster för att utveckla bergspopulationer. Kunskapen om arters släktskapsförhållanden förbättras snabbt, det kommer också att öka möjligheterna att undersöka hur olika arter spridit sig över världen, säger Knud Jønsson.

Kontakt

Knud Jønsson, knud.jonsson@nrm.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige