Gå direkt till innehåll
Vad händer med vargarna nu?

Pressmeddelande -

Vad händer med vargarna nu?

Nu har de skjutna vargarna anlänt till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Här dokumenteras de och prepareras för att skeletten ska kunna bevaras. Skeletten tillförs de vetenskapliga samlingarna och blir på så sätt tillgängliga för framtida forskning. I museets samlingar finns redan skelettdelar från 240 vargar, varav 182 från Sverige. Den äldsta är från år 1829.

- Det vi nu gör med dessa vargar är att alla delar prepareras, rengörs och torkas så att det bara är skelettet kvar, berättar Peter Mortensen, konservator vid Naturhistoriska riksmuseet.

 

Genom att studera skelett från vilda djur går det att se till exempel skador och sjukdomsförändringar till följd av t.ex. inavel.

 

- Det nya materialet ger ett statistiskt säkrare underlag för bedömningar av hur vanliga skelettförändringar är i den svenska vargstammen, säger Per Ericson, forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet. Genom jämförelser med äldre museimaterial får vi också information om olika förändringar ökar eller minskar i frekvens.

 

För att säkerställa vargens långsiktiga överlevnad i Sverige anser Naturhistoriska riksmuseet

 

- att vargens bevarandestatus ska avgöra hur många individer som ska finnas i Sverige. Idag har vargstammen alldeles för liten genetisk variation till följd av inavel. Om man inte får in ny genetisk variation krävs en ökning av den nivå på 210 vargar i Sverige som riksdagen beslutat om för att få en långvarigt livskraftig stam.

 

- att åtgärder ska vidtas för att öka det reproduktiva utbytet med finska och/eller ryska vargar.

 

- att bästa möjligheten för vargens långsiktiga överlevnad i Norden ges om det finns en sammanhängande population i området, d.v.s. att de svenska och norska vargarna har ett naturligt genetiskt utbyte med vargar i Finland.

 

- att enbart skyddsjakt riktad mot direkt skadegörande individer ska tillåtas.

 

För ytterligare information kontakta:

 

Per Ericson, forskningschef

08 5195 4117, 0766 318687, per.ericson@nrm.se

 

Peter Mortensen, konservator

08 5195 4245, peter.mortensen@nrm.se

 

Martin Testorf, vetenskapskommunikatör

08 519 540 37, 0709 42 90 11, martin.testorf@nrm.se

 

Bilder finns att hämta på www.nrm.se/pressrum

 

Ämnen

Kategorier

Regioner


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.