Gå direkt till innehåll

Ämnen: Natur-, miljövård

  • Forskare undersöker hur sillen anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. Med simuleringsmodeller förutspås framtida förändringar hos arten.

    Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Under denna dag får besökarna upptäcka vatten på flera sätt. Foto: Martin Stenmark

    Världsvattendagen uppmärksammas på Naturhistoriska riksmuseet

    Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.

  • Kungsörn finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige. I år registrerades den första lyckade häckningen i Östergötland.

    179 lyckade häckningar för kungsörnen i Sverige

    I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.

  • I Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet finns 400 000 prover från fåglar, fisk och däggdjur tillgängliga för att studera förekomsten av miljögifter över tid. På bilden Sara Danielsson, Intendent på Enheten för forskning och miljöövervakning.

    Sveriges Miljöprovbank fyller 60 år

    Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.

  • Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet är forskningsledare för projektet DarkTree som ska kartlägga outforskade delar av insekters släktträd.

    Outforskade insekter ska fram i ljuset - 24 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt

    Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Snokar i Sverige har blivit både längre och fått mer kroppshull de senaste åren, samtidigt har vinteröverlevnaden minskat.

    Museet i media v.41

    Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.

  • Samtal med professor Love Dalén och författare Jesper Nyström på Naturhistoriska riksmuseets mammutkväll.

    Museet i media v.40

    Museet i media vecka 40. Fullsatt mammutkväll på museet med föredrag av professor Love Dalén och samtal med Jesper Nyström, författare till boken Vem dödade Lonely boy?. Museets David Bernvi intervjuas i NynäshamnsPosten om sin nya bok Arter utan framtid och jourhavande biolog kör quiz i Nyhetsmorgon. Dessutom rekordstort deltagande i björninventeringen och uttern har återigen synts vid Slussen.

  • Tom van der Valk, forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt forskningsanslag från The European Research Council för en banbrytande studie om utdöda arters arvsmassa.

    Museet i media - Forskare får 17 miljoner kronor av ERC, allergent pollen från kontinenten, storkarnas ägg, exotiska grodor och en pilotstudie om biologisk mångfald

    Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media de senaste två veckorna. Tom van der Valk erhåller 17 miljoner kronor av The European Research Council för en banbrytande studie.. Museets Emma Granqvist projektleder en pilotstudie inom Mistra. Utöver det: röster om museernas ekonomiska utmaningar samt pollen från Ambrosiamalört, exotiska grodor och storkägg.

  • De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.

    Svensk studie avslöjar den ullhåriga mammutens sista svåra tid före utdöendet

    Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat

  • Vid den senaste inventeringen 2012 gjordes uppskattningen att det då endast fanns runt 500 individer av tumlare i Östersjön. Nu påbörjas snart en ny inventering. Foto Håkan Aronsson.

    Inventering av den akut hotade tumlaren i Östersjön

    Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

  • Uttern kan ha extremt höga halter av många olika miljögifter, och används i många länder som miljöindikator för att hitta förorenade områden. Foto Anna Roos

    Många av världens utterarter lever under hot

    Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.

  • Maria Carlsson får Naturhistoriska riksmuseets stipendium för sitt arbete om hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng. Foto Katarina Deneberg och Torstensimon/Pixabay

    Maria från Vetlanda får stipendium för skolarbete om biologisk mångfald

    Utmärkelsen för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald, presenterat vid Utställningen Unga Forskare 2024, tilldelas Maria Carlson på Per Brahe gymnasiet i Jönköping. Maria har undersökt hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng.

  • Snokar i Sverige har blivit både längre och fått mer kroppshull de senaste åren, samtidigt har vinteröverlevnaden minskat. Foto Ludvig Palmheden

    Snokar kämpar med att överleva vintrarna i ett varmare klimat

    Att klimatet blivit varmare i Sverige märks på landets snokar. De har blivit både längre och fått mer kroppshull. Samtidigt finns det signaler som tyder på att de klarar vintrarna sämre. Det visar en ny forskningsstudie gjord på en unik tidsserie insamlad under 68 år.

  • En död späckhuggare hittades död i Hunnebostrand i maj 20 2023. Den undersöktes först på plats av patologer och biologer från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Skallen förvaras nu på Naturhistoriska riksmuseet. Foto Jimmie Lindell

    Strandad späckhuggare var yngre än förväntat

    I mitten av maj förra året strandade en späckhuggare på Västkusten. En vetenskaplig studie visar nu att den endast var 18 år gammal. Valens tänder var iögonfallande nedslitna och forskare ska nu undersöka vad tandslitaget beror på.

  • Situationen för den så kallade Bälthavspopulationen av tumlare är betydligt allvarligare än vad som tidigare varit känt. Foto Håkan Aronsson.

    Forskare varnar: Antalet tumlare minskar kraftigt i Bälthavet

    Tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön har mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år.

  • Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. Foto Thord Fransson.

    Oroande minskning av lövsångare i svensk ringmärkning

    Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, uppvisar en tydlig minskning när ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats. De tre senaste åren har antalet märkta lövsångare varit klart lägre än tidigare år. Förra året märktes 13 000 lövsångare, vilket är en halvering jämfört med 2020.

  • Endast några hundra Östersjötumlare finns kvar. Om inga åtgärder görs är risken stor att populationen utrotas. Foto Håkan Aronsson.

    Östersjötumlaren fortsatt akut hotad

    Idag publiceras en uppdatering av den Internationella Naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlista över hotade arter. Arbetet har gjorts av en grupp internationella experter under ledning av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Endast några hundra individer av Östersjöns enda val finns kvar. Om inga åtgärder vidtas är risken stor att populationen utrotas.

Visa mer