Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet är forskningsledare för projektet DarkTree som ska kartlägga outforskade delar av insekters släktträd.

    Outforskade insekter ska fram i ljuset - 24 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt

    Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Ny forskning kartlägger länken mellan lavaströmmar runt om i välden och visar att manteln i jordens inre är mer homogen än man tidigare trott.

    Jordens inre är mer homogent än man tidigare trott

    Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.

  • Med hyreskompensationen behöver vi inte ta medel från arbetet med publikt utbud, bevarande av samlingar och forskning för att betala en hyreshöjning, säger en glad Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.

    Naturhistoriska riksmuseet kommenterar budgetpropositionen 2025

    I regeringens budgetproposition tilldelas Naturhistoriska riksmuseet kompensation för den 30-procentiga hyreshöjning som trädde i kraft vid årsskiftet. Museet gläds över beskedet. Utan hyreskompensationen hade man tvingats göra neddragningar som skulle drabbat publikt utbud, bevarande av samlingar och forskningsverksamheten. Museet inväntar nu med intresse utredningen av kostnadshyresmodellen.

  • Tom van der Valk, forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt forskningsanslag från The European Research Council för en banbrytande studie om utdöda arters arvsmassa.

    När de utdöda får nytt liv: forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt bidrag för forskning på DNA från utdöda arter

    När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.

  • De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.

    Svensk studie avslöjar den ullhåriga mammutens sista svåra tid före utdöendet

    Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat

  • Vid den senaste inventeringen 2012 gjordes uppskattningen att det då endast fanns runt 500 individer av tumlare i Östersjön. Nu påbörjas snart en ny inventering. Foto Håkan Aronsson.

    Inventering av den akut hotade tumlaren i Östersjön

    Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

  • Uttern kan ha extremt höga halter av många olika miljögifter, och används i många länder som miljöindikator för att hitta förorenade områden. Foto Anna Roos

    Många av världens utterarter lever under hot

    Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.

  • Upptäck vår blå planet! Foto: Martin Stenmark

    Ny visuell utställning om vatten på Naturhistoriska riksmuseet

    Den 4 juni öppnar en ny utställning på Naturhistoriska riksmuseet – Värld av vatten. Visste du att det finns mer vatten i jordens inre än i världshaven? Har du koll på vad som lever djupt ner i haven? Känner du till att det kan ta flera miljoner år för glas att brytas ned? Det här är bara några av alla de frågor som utställningen ger svar på.

  • Filmen Blåvalar - jättarnas återkomst blir den första att upplevas med den nya tekniken. Foto: Oceanic Films/Martin Stenmark

    Cosmonova återöppnar med IMAX laser-teknologi

    Sveriges första och största domebiograf öppnar åter upp den 4 juni 2024 och då med ny IMAX laser-teknologi. Uppgraderingen sker i linje med målet att möta framtidens filmproduktion i digital teknik. Genom detta får besökarna en unik upplevelse som ytterligare sätter dem i centrum av filmerna med ljusstarkare bilder, intensivare färger samt ett klarare och mer dynamiskt ljudlandskap.

  • En död späckhuggare hittades död i Hunnebostrand i maj 20 2023. Den undersöktes först på plats av patologer och biologer från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Skallen förvaras nu på Naturhistoriska riksmuseet. Foto Jimmie Lindell

    Strandad späckhuggare var yngre än förväntat

    I mitten av maj förra året strandade en späckhuggare på Västkusten. En vetenskaplig studie visar nu att den endast var 18 år gammal. Valens tänder var iögonfallande nedslitna och forskare ska nu undersöka vad tandslitaget beror på.

Visa mer