Gå direkt till innehåll
De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.
De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.

Pressmeddelande -

Svensk studie avslöjar den ullhåriga mammutens sista svåra tid före utdöendet

Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cell, gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat.

En viktig fråga inom bevarandebiologi handlar om livsdugligheten hos populationer efter plötsliga populationsminskningar. Tidigare studier har undersökt den så kallade flaskhalseffekten och de problem som uppstår vid förlust av genetisk mångfald och ökad inavelsgrad. Men få har undersökt hur arvsmassan påverkas långsiktigt av plötsliga populationsminskningar.

– Den ullhåriga mammuten, Mammuthus primigenius, är en perfekt art att titta på för att undersöka de långsiktiga genetiska konsekvenserna av sådana ”flaskhalsar”. Den sista mammutpopulationen överlevde på Wrangels ö i 6 000 år innan den dog ut. Tack vare de kalla arktiska förhållandena som råder på den lilla ön utanför Sibiriens kust är DNA från dessa mammutar mycket välbevarade, säger Marianne Dehasque som är huvudförfattare till studien.

DNA har utvunnits ur kvarlevor från 21 ullhåriga mammutar

För att undersöka vad som hände med mammutarna under deras sista tid på jorden har forskare från Centrum för paleogenetik, som finansieras gemensamt av Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, sekvenserat hela arvsmassan från 21 ullhåriga mammutar. Dessa individer levde under de sista 50 000 åren av artens existens.

–Fram till för 10 000 år var den genetiska mångfalden hos mammutar i nordöstra Sibirien i stort sett oförändrad. Det tyder på att mammutpopulationen var förvånansvärt stabil under den senaste istiden. Detta trots ankomsten av moderna människor och ett flertal klimatförändringar som ägde rum under andra hälften av senaste istiden, säger Marianne Dehasque.

Färre en tio mammutar utgjorde basen till den sista populationen

De sista överlevande mammutarna mötte dock ett annat öde. Studien visar att det till sist var färre än tio mammutar som koloniserade Wrangels ö, i samband med att ön bildades på grund av stigande havsnivåer för 10 000 år sedan. Dessa individer utgjorde sedan hela basen till den population som fanns kvar på ön i ytterligare 6 000 år.

Genomiska data visar att populationen, efter den initiala flaskhalsen, snabbt återhämtade sig i storlek och att den genetiska mångfalden också stabiliserades. Trots återhämtningen kan forskarna se att mammutarna led av skadliga mutationer i flera tusen år framåt.

–Trots att populationen återhämtade sig från nära utrotning till ungefär 300 reproducerande individer, så visar våra analyser att de drabbades av inaveldepression. Resultaten tyder på att mammutarna led av genetiska sjukdomar under hundratals generationer efter återhämtningen, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för Paleogenetik.

Studien har betydelse för bevarandebiologi i stort

Enligt Marianne Dehasque har studien betydelse för bevarandebiologi i stort.

–Vår forskning understryker vikten av långsiktig genetisk övervakning inom arbetet med hotade arter. Även efter att en population har återhämtat sig kan effekten av skadliga mutationer bestå under många generationer och äventyra dess livsduglighet.

Fortfarande oklart varför de sista mammutarna dog ut

Vad som till slut orsakade mammutens utdöende på Wrangels ö, för cirka 4 000 år sedan, förblir ett mysterium. Studien visar att storleken på populationen, trots inaveldepression, konstant låg på ungefär 300 reproducerande individer ända fram till bara några generationer före arten dog ut.

– Vi vet inte vad det var som till slut orsakade utdöendet av den ullhåriga mammuten, men vi kan konstatera att populationen måste ha minskat mycket snabbt på slutet, säger Love Dalén och fortsätter.

–Det är lite som en mordgåta. Något var det ju som orsakade utdöendet, nu måste vi bara fortsätta samla bevis för att hitta svaret.

Kontaktuppgifter:

Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik
Email: love.dalen@zoologi.su.se
Telefon: 070 777 27 94

Marianne Dehasque, tidigare doktorand vid Centrum för paleogenetik
Email: marianne.dehasque@gmail.com
Telefon: 076 213 25 27

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och ett av Sveriges största museer. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kontakter

  • LastWrangelMammoth_(by Beth Zaiken)_Web.jpg
    LastWrangelMammoth_(by Beth Zaiken)_Web.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Får användas av media för att rapportera om nyheter som rör Naturhistoriska riksmuseet, den får inte användas i kommersiellt syfte.
    Storlek:
    1920 x 1257, 2,05 MB
    Ladda ner
  • Siberian_mainland_tusk_1 (photo Love Dalén).jpg
    Siberian_mainland_tusk_1 (photo Love Dalén).jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Får användas av media för att rapportera om nyheter som rör Naturhistoriska riksmuseet, den får inte användas i kommersiellt syfte.
    Storlek:
    3197 x 2372, 5,05 MB
    Ladda ner
  • Wrangel_Island_tusk_2 (photo Love Dalén).JPG
    Wrangel_Island_tusk_2 (photo Love Dalén).JPG
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Får användas av media för att rapportera om nyheter som rör Naturhistoriska riksmuseet, den får inte användas i kommersiellt syfte.
    Storlek:
    5064 x 3227, 12,9 MB
    Ladda ner
  • Wrangel_Island_tusk_2 (photo Love Dalén).JPG
    Wrangel_Island_tusk_2 (photo Love Dalén).JPG
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Får användas av media för att rapportera om nyheter som rör Naturhistoriska riksmuseet, den får inte användas i kommersiellt syfte.
    Storlek:
    5184 x 3456, 10,5 MB
    Ladda ner
  • Wrangel_Island_tusk_2 (photo Love Dalén).JPG
    Wrangel_Island_tusk_2 (photo Love Dalén).JPG
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Får användas av media för att rapportera om nyheter som rör Naturhistoriska riksmuseet, den får inte användas i kommersiellt syfte.
    Storlek:
    1890 x 1417, 2,4 MB
    Ladda ner
  • LD_2 (Photo Peter Mortensen).jpg
    LD_2 (Photo Peter Mortensen).jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1417 x 1034, 824 KB
    Ladda ner
  • IMG_2984.JPG
    IMG_2984.JPG
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Får användas av media för att rapportera om nyheter som rör Naturhistoriska riksmuseet, den får inte användas i kommersiellt syfte.
    Storlek:
    5184 x 3456, 8,71 MB
    Ladda ner
  • Labbilder från Centrum för Paleogenetik
    Spela filmen
    Labbilder från Centrum för Paleogenetik
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .mp4
    Videolängd:
    2:01
    Ladda ner
  • Klippbilder från fältresa på Wrangels ö och Sibirien
    Spela filmen
    Klippbilder från fältresa på Wrangels ö och Sibirien
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .mp4
    Videolängd:
    4:19
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • En miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia

    En miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia

    Forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i tidskriften Nature, kastar också nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.

  • De flesta mammutfynd är ”papputar”

    De flesta mammutfynd är ”papputar”

    Forskarna förväntade sig en jämn könsfördelning men upptäckte att 7 av 10 mammutfynd i Sibirien är från hanar. Det tyder på att hanar oftare omkom på platser där deras ben kunde bli bevarade, och att beteendeskillnader mellan könen kan ligga bakom detta. Snedfördelningen kan gälla generellt bland djurfossil och det påverkar slutsatser om evolutionära processer.

  • Mammutens arvsmassa kartlagd

    Mammutens arvsmassa kartlagd

    Naturhistoriska riksmuseets forskare har kartlagt den ullhåriga mammutens fullständiga arvsmassa. Resultaten visar bland annat att innan den sista mammuten dog så hade arten redan förlorat en avsevärd mängd genetisk variation.

  • De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.

    Museet i media - ny studie om mammutar, neandertalarsex och mystisk nöt lämnas tillbaka

    Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om en ny mammutstudie gjord vid CPG som har fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Men även om neandertalarsex, att en stor samling av lavar bestämda av 'lichenologins fader’ upptäckta på museet, och en del om kostnadshyran.