Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Cheferna för de naturhistoriska museerna i Norden diskuterar ett samarbete för framtidssäkring av verksamheterna. Studier visar att museer ligger i topp vad gäller medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. De naturhistoriska museerna har en nyckelroll som kunskapskälla, men verksamheterna i Norden står inför utmaningar med utrymmesbrist, krisberedskap och resurser för digitalisering.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
I regeringens budgetproposition tilldelas Naturhistoriska riksmuseet kompensation för den 30-procentiga hyreshöjning som trädde i kraft vid årsskiftet. Museet gläds över beskedet. Utan hyreskompensationen hade man tvingats göra neddragningar som skulle drabbat publikt utbud, bevarande av samlingar och forskningsverksamheten. Museet inväntar nu med intresse utredningen av kostnadshyresmodellen.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.
Den 4 juni öppnar en ny utställning på Naturhistoriska riksmuseet – Värld av vatten. Visste du att det finns mer vatten i jordens inre än i världshaven? Har du koll på vad som lever djupt ner i haven? Känner du till att det kan ta flera miljoner år för glas att brytas ned? Det här är bara några av alla de frågor som utställningen ger svar på.
Sveriges första och största domebiograf öppnar åter upp den 4 juni 2024 och då med ny IMAX laser-teknologi. Uppgraderingen sker i linje med målet att möta framtidens filmproduktion i digital teknik. Genom detta får besökarna en unik upplevelse som ytterligare sätter dem i centrum av filmerna med ljusstarkare bilder, intensivare färger samt ett klarare och mer dynamiskt ljudlandskap.
Den sista blåbocken sköts omkring 1800, endast 34 år efter att den först beskrevs vetenskapligt. Nu visar ny forskning att populationsstorleken var liten under tusentals år, men att arten var anpassad till det och klarade sig utan inavel. Det var först när koloniserande européer kom till Sydafrika som den dog ut.
