En ny rekordfågel. Sveriges äldsta levande sillgrissla observerades den 1 juli på Söderskär i Stockholms skärgård. Denna ”Östersjöns pingvin” är 49 år gammal och fullt frisk, vid gott hull och häckande, vilket betyder den kan ha många år kvar att leva. ”Det här är stort för mig! Jag har väntat i många år på att hitta det äldsta exemplaret av den här fascinerande havsfågeln”, säger Claes Kyrk .
Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har påträffats i Sverige. Fynden tyder på att de invasiva rovdjuren fortsätter sin spridning norrut i Europa och ny forskning pekar på att vanliga husdjur kan bidra till att sprida dem lokalt. På sikt kan de invasiva maskarna påverka markens ekosystem och skapa både ekologisk och ekonomisk skada.
EMBARGO TILL 3 JUNI 17.00 CEST. Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny studie från Centrum för Paleogenetik visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien publiceras i Cell.
Tumlarens dag på lördag. Östersjötumlaren är akut hotad, och populationen i Bälthavet minskar kraftigt i antal. Inför Tumlarens dag den 17 maj ber Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet allmänheten om hjälp. Genom att rapportera fynd av strandade tumlare kan privatpersoner bidra till forskningen och bevarandet av tumlaren.
Inventeringen av kungsörn i Sverige 2025 är klar och visar på ett starkt år. Totalt inventerades 869 revir under året. Av dessa bedömdes 612 vara aktivt använda av en stationär kungsörn eller ett örnpar. 280 häckningar lyckades, det högsta sedan den nationella inventeringen inleddes, och sammanlagt observerades 347 ungar – omkring 100 fler än året innan.
Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.
Nya fossilfynd visar att en gigantisk släkting till dagens vithaj simmade i haven redan för 115 miljoner år sedan. Fynden ger forskarna fördjupad kunskap om hajars evolutionära historia och visar att arten intog rollen som havens toppredator betydligt tidigare än man trott. Studien presenterar en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.
Ett skandinaviskt forskarteam har hittat över 30 000 fossil från marina djur på den arktiska ön Spetsbergen. Fynden ger nya insikter om hur snabbt livet återhämtade sig efter jordens hittills största massutdöende. ”Bara tre miljoner år efter katastrofen fanns nya marina komplexa näringskedjor”, säger Benjamin Kear, Naturhistoriska riksmuseet.
Ett internationellt forskarteam har upptäckt DNA från bakterier och andra mikrober bevarat i rester från mammutar. Analyserna avslöjar några av de äldsta mikrobiella DNA-fynd som någonsin återfunnits, och identifierar dessutom bakterier som kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar. Studien har letts av forskare vid Centrum för paleogenetik och resultaten publiceras i Cell.
Högsta Domstolen har avgjort vem som äger den järnmeteorit som föll ned utanför Enköping i november 2020. Meteoriten tillhör upphittarna, inte markägaren. ”Vi inleder nu en diskussion med ägarna om att få behålla den i våra samlingar, för forskning och för att kunna visa upp den för allmänheten”, säger Naturhistoriska riksmuseet.
Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.
Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.
I september 2018 drabbades Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro av en förödande brand och 85 procent av museets ovärderliga samlingar gick förlorade. Nu donerar Naturhistoriska riksmuseet 400 föremål för att bidra till återuppbyggnaden, lagom till jubileumsfirandet av 200 års diplomatiska relationer mellan Sverige och Brasilien.
Den gångna veckan i media: Rovströmming i Östersjön, rekordstor licensjakt på björnar i höst och frösådd parkslide - ett "skräckkfynd" i Kungsbacka. Det är några av den gångna veckans inslag i media. Dessutom ser vi räven som knycker postpaket.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Regeringen menar att referensvärdet för varg kan sänkas och stöder sig på forskning. En allvarlig feltolkning hävdar forskarna. Dessutom ser vi en vilsekommen djuphavsmarulk och läser om pollen och nomineringar till Årets museum.
