Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Forskare undersöker hur sillen anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. Med simuleringsmodeller förutspås framtida förändringar hos arten.

    Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Antalet ringmärkta rödhakar har minskat från 30 000 till 13 000 på fyra år.

    Halverat antal rödhakar hos landets ringmärkare

    För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.

  • Didrik Vanhoenacker gästar radiostudion och berättar allt vi kan behöva veta om gran

    Museet i Media v51

    En sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under veckan. Den stora nyheten var en forskningsrapport som visar att månens äldsta krater är 4,3 miljarder år. Dessutom berättar jourhavande geolog om ett limniskt utbrott som kvävde över 1 700 personer 1986. Vi lär oss allt om gran, om köttätande ekorrar och får en förklaring till varför körsbärsträden blommar i december.

  • Adrian Lenninger arbetar på Naturhistoriska riksmuseets dermestarium och tar hjälp av köttätande skalbaggar för att rengöra djurdelar. Foto: Sara Mac Key / Forskning & Framsteg.

    Museet i media v45

    Det här är en sammanställning över hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Här finns ett härligt reportage från museets ”Asfabrik”, som det kallas i reportaget (dermestariet). I övrigt har vi en räv i gamla stan, säl utanför riksdagen och en utter i centrala Ängelholm samt en fortsättning på populära quizet ”Gissa spåret, bajset, djuret”.

  • Frida Rosshagen och Torkel Lundberg kontrollerar utrustning inför inventering av Östersjöns tumlare.

    Museet i media v.44

    Det här är en sammanfattning av Naturhistoriska riksmuseet i media under veckan. Reportage från vår tumlarbåt under en mellanlandning i Oskarshamn, Högsta Domstolen tar upp fallet om vem som äger meteoriten som just nu förvaras på museet och de nordiska museicheferna har träffats för att diskutera samarbete och fortsatt publicitet kring DNA-forskning och insekter.

  • Snokar i Sverige har blivit både längre och fått mer kroppshull de senaste åren, samtidigt har vinteröverlevnaden minskat.

    Museet i media v.41

    Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.

  • Ny forskning kartlägger länken mellan lavaströmmar runt om i välden och visar att manteln i jordens inre är mer homogen än man tidigare trott.

    Jordens inre är mer homogent än man tidigare trott

    Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.

  • Tom van der Valk, forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt forskningsanslag från The European Research Council för en banbrytande studie om utdöda arters arvsmassa.

    Museet i media - Forskare får 17 miljoner kronor av ERC, allergent pollen från kontinenten, storkarnas ägg, exotiska grodor och en pilotstudie om biologisk mångfald

    Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media de senaste två veckorna. Tom van der Valk erhåller 17 miljoner kronor av The European Research Council för en banbrytande studie.. Museets Emma Granqvist projektleder en pilotstudie inom Mistra. Utöver det: röster om museernas ekonomiska utmaningar samt pollen från Ambrosiamalört, exotiska grodor och storkägg.

  • Tom van der Valk, forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt forskningsanslag från The European Research Council för en banbrytande studie om utdöda arters arvsmassa.

    När de utdöda får nytt liv: forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt bidrag för forskning på DNA från utdöda arter

    När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.

  • Illustration av raggiparadisfågel (Paradisaea raggiana) som lever på Papua Nya Guinea. Illustration Szabolcs Kokay

    När fjädrarna är grönare någon annanstans: Nya rön om hybridisering hos paradisfåglar

    I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.

  • Chahinez Bouguerche med ett prov av en plattmask döpt till Derogenes abba, efter den svenska popgruppen. Foto Jonas Sverin.

    Plattmask döpt efter ABBA

    En parasitisk plattmask som upptäckts på Svalbard har döpts efter den svenska popgruppen ABBA. Att namnge arten efter gruppen var ett sätt för forskarna att visa sin beundran för deras musik och den positiva inverkan den har haft på deras liv.

  • De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.

    Svensk studie avslöjar den ullhåriga mammutens sista svåra tid före utdöendet

    Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat

  • Ett spår av en ny nedslagskrater i form av en liten sten (lilla bilden) upptäcktes längs inlandsisen på Grönland. Foto William Hyde/Pierre Beck.

    Spår av en miljard år gammalt meteoritnedslag hittat på Grönland

    En grupp internationella forskare har hittat bevis för ett meteoritnedslag som inträffade för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern, troligen dold under inlandsisen om den fortfarande finns bevarad, är bland de äldsta som hittats på jorden. Upptäckten ger en fingervisning om att det fortfarande finns många oupptäckta kratrar spridda över världen.

  • Snokar i Sverige har blivit både längre och fått mer kroppshull de senaste åren, samtidigt har vinteröverlevnaden minskat. Foto Ludvig Palmheden

    Snokar kämpar med att överleva vintrarna i ett varmare klimat

    Att klimatet blivit varmare i Sverige märks på landets snokar. De har blivit både längre och fått mer kroppshull. Samtidigt finns det signaler som tyder på att de klarar vintrarna sämre. Det visar en ny forskningsstudie gjord på en unik tidsserie insamlad under 68 år.

  • Situationen för den så kallade Bälthavspopulationen av tumlare är betydligt allvarligare än vad som tidigare varit känt. Foto Håkan Aronsson.

    Forskare varnar: Antalet tumlare minskar kraftigt i Bälthavet

    Tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön har mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år.

  • Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. Foto Thord Fransson.

    Oroande minskning av lövsångare i svensk ringmärkning

    Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, uppvisar en tydlig minskning när ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats. De tre senaste åren har antalet märkta lövsångare varit klart lägre än tidigare år. Förra året märktes 13 000 lövsångare, vilket är en halvering jämfört med 2020.

  • Knud Jønsson med en större tigerpapegoja (Psittacella brehmii) i en bergsskog på Nya Guinea. En ny studie visar att fåglars ursprung har styrt hur bergstoppar i öområden väster och öster om Nya Guinea har koloniserats. Karta gjord av Andrew Reeve

    Fåglars ursprung styr hur bergstoppar koloniseras

    Hur koloniseras bergstoppar av fåglar? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? En ny studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung.

Visa mer