Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
En sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under veckan. Den stora nyheten var en forskningsrapport som visar att månens äldsta krater är 4,3 miljarder år. Dessutom berättar jourhavande geolog om ett limniskt utbrott som kvävde över 1 700 personer 1986. Vi lär oss allt om gran, om köttätande ekorrar och får en förklaring till varför körsbärsträden blommar i december.
Det här är en sammanställning över hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Här finns ett härligt reportage från museets ”Asfabrik”, som det kallas i reportaget (dermestariet). I övrigt har vi en räv i gamla stan, säl utanför riksdagen och en utter i centrala Ängelholm samt en fortsättning på populära quizet ”Gissa spåret, bajset, djuret”.
Det här är en sammanfattning av Naturhistoriska riksmuseet i media under veckan. Reportage från vår tumlarbåt under en mellanlandning i Oskarshamn, Högsta Domstolen tar upp fallet om vem som äger meteoriten som just nu förvaras på museet och de nordiska museicheferna har träffats för att diskutera samarbete och fortsatt publicitet kring DNA-forskning och insekter.
Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.
Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media de senaste två veckorna. Tom van der Valk erhåller 17 miljoner kronor av The European Research Council för en banbrytande studie.. Museets Emma Granqvist projektleder en pilotstudie inom Mistra. Utöver det: röster om museernas ekonomiska utmaningar samt pollen från Ambrosiamalört, exotiska grodor och storkägg.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om hur statusen ser ut för våra kungsörnar, en ny ovanlig pollenvariant och om en klättrande räv. Men det har även skrivits om ett besök Lars Winnerbäck gjorde på museet tillsammans med Håkan Hellström.
I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.
En parasitisk plattmask som upptäckts på Svalbard har döpts efter den svenska popgruppen ABBA. Att namnge arten efter gruppen var ett sätt för forskarna att visa sin beundran för deras musik och den positiva inverkan den har haft på deras liv.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Erik Acharius betraktas av många som 'lichenologins fader’. Runt 800 föremål direkt härrörande från honom beräknas nu ha hittats i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar, varav runt 100 föremål uppskattas vara typmaterial. Fyndet innebär att museet nu innehar en av de största samlingarna av Acharius-material i världen.
En grupp internationella forskare har hittat bevis för ett meteoritnedslag som inträffade för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern, troligen dold under inlandsisen om den fortfarande finns bevarad, är bland de äldsta som hittats på jorden. Upptäckten ger en fingervisning om att det fortfarande finns många oupptäckta kratrar spridda över världen.
Den sista blåbocken sköts omkring 1800, endast 34 år efter att den först beskrevs vetenskapligt. Nu visar ny forskning att populationsstorleken var liten under tusentals år, men att arten var anpassad till det och klarade sig utan inavel. Det var först när koloniserande européer kom till Sydafrika som den dog ut.
Att klimatet blivit varmare i Sverige märks på landets snokar. De har blivit både längre och fått mer kroppshull. Samtidigt finns det signaler som tyder på att de klarar vintrarna sämre. Det visar en ny forskningsstudie gjord på en unik tidsserie insamlad under 68 år.
Tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön har mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år.