Gå direkt till innehåll
Professor Vivi Vajda letar växtfossil på Madagaskar. Foto: Nicolas Rakotosolofo
Professor Vivi Vajda letar växtfossil på Madagaskar. Foto: Nicolas Rakotosolofo

Blogginlägg -

Museet i media - Vilka överlever ett massutdöende, lejonets europeiska historia och en späckhuggares liv efter döden

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om späckhuggaren som kom till Naturhistoriska museet i våras, dykarbaggens överraskande simsätt och en jourhavande biolog som pratar småkryp i radio direkt från julbordet.

Vilka arter överlever massutdöenden?

Professor Vivi Vajda jämför fossila växter med nutida för att förstå varför vissa har överlevt. Hon undersöker på cellnivå vilka egenskaper som kan stå emot miljöförändringar och massdöd.

– Jag vill ta reda på vilka växter som överlevde massutdöendena och varför. Det här är viktigt, för om vi förstår vår historia kan vi också förutsäga framtiden, säger Vivi Vajda i filmen.

Fram med popcornen och titta på den välproducerade filmen gjord av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Museets forskare föreläser i UR

I fyra längre föreläsningar syns flera av museets medarbetare just nu på UR Play. Intendent Daniela Kalthoff och marinbiolog Linnea Cervin pratar om "Det svenska späckhuggarfyndet". Martin Irestedt, docent i zoologi, om "Nya fynd från gamla fåglar". Erik Ersmark, forskningsingenjör vid Centrum för paleogenetik, om "Att resa i tiden med DNA". Jessica Åsbrink, koordinator för björninventeringen i Sverige, om "Att inventera björn".

En späckhuggares liv efter döden

SR:s Naturmorgon sände ett 14 minuter långt reportage om den döda späckhuggaren som hittades intill en brygga i Hunnebostrand tidigare i år. De frågar sig vad den gjorde på västkusten och vad dog den av och säger att nya resultat från Naturhistoriska riksmuseet överraskar. Medverkar gör bland andra Daniela Kalthoff, som ansvarar för museets samlingar av nutida däggdjur, och Linnea Cervin, förste assistent vid enheten för miljöanalys och –forskning.

Dykarbaggens simsätt under isen överraskade experten

Naturmorgon rapporterar även om en dykarbagge, vars simsätt överraskade museets Johannes Bergsten, expert på världens dykarbaggar. När Thomas Salzer åkte skridskor på en sjö i Arvikatrakten och såg något som simmande under den genomskinliga isen. Han föll på knä och filmade den stora skalbaggen. Föga anade han att han fångade ett simsätt som Johannes Bergsten på Naturhistoriska riksmuseet aldrig varken sett eller hört talas om tidigare.

Lejonets europeiska historia

I det senaste numret av Forskning & Framsteg har professor Lars Werdlin skrivit en lång artikel oom lejonets europiska historia under rubriken "Europas första lejon var jättar från Afrika". Artikeln frontar också hela tidningen. Ingressen lyder: "Skallen från ett afrikanskt jättelejon kastar nytt ljus över kattdjurets utveckling. Paleontologen Lars Werdelin berättar om utdöda lejonarter som en gång härkade över stora delar av världen."

Museer utan pengar – så allvarligt hotat är vårt kulturarv

Det är ekonomisk istid på museerna, står det i programförklaringen till podcasten ”Statshemligheter”, som i det senaste avsnittet tar upp situationen för landets museer.

”Puts som rasar från taket, utställningar som ställs in, personal som sägs upp. Vårt kulturarv är i fara om inget händer. Vi diskuterar hur den så kallade “kostnadshyran” blev en dålig affär för både Nationalmuseet och Naturhistoriska riksmuseet. Och även Statens historiska museer har det tufft: Samtidigt som miljontals tv-tittare beundrar fornfynd i “Historien om Sverige” kämpar museerna med att ta hand om föremålen i sina samlingar. Björn Hallberg, utredare på fackförbundet ST, och Gunnar Ardelius från Sveriges Museer diskuterar vad som behöver hända för att stoppa krisen. Idag är läget nämligen så illa att till och med fransk media undrar: Vad gör Sverige med sina museer egentligen?”

Fästingfest både ovan och under vita täcket

Fästingarna är laddade med frostskyddsmedel, de kan både ha och mista ett rikligt snötäcke, men det finns hopp för fästing-hatarna i och med tidpunkten för vinterns ankomst, rapporterar P4 Västernorrland. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, vet vad krypen gillar och ogillar.

Till sist... Didrik pratar julgranskryp från julbordet

I veckan var Naturhistoriska riksmuseet på julbord. Det hindrade inte jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker att prata om julgranskryp i Kvällspasset i P4 med Christer Lundberg. Lyssna här ca.30 minuter in i sändning.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige