Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Erik Acharius betraktas av många som 'lichenologins fader’. Runt 800 föremål direkt härrörande från honom beräknas nu ha hittats i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar, varav runt 100 föremål uppskattas vara typmaterial. Fyndet innebär att museet nu innehar en av de största samlingarna av Acharius-material i världen.
Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.
En grupp internationella forskare har hittat bevis för ett meteoritnedslag som inträffade för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern, troligen dold under inlandsisen om den fortfarande finns bevarad, är bland de äldsta som hittats på jorden. Upptäckten ger en fingervisning om att det fortfarande finns många oupptäckta kratrar spridda över världen.
Utmärkelsen för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald, presenterat vid Utställningen Unga Forskare 2024, tilldelas Maria Carlson på Per Brahe gymnasiet i Jönköping. Maria har undersökt hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng.
Den sista blåbocken sköts omkring 1800, endast 34 år efter att den först beskrevs vetenskapligt. Nu visar ny forskning att populationsstorleken var liten under tusentals år, men att arten var anpassad till det och klarade sig utan inavel. Det var först när koloniserande européer kom till Sydafrika som den dog ut.
Att klimatet blivit varmare i Sverige märks på landets snokar. De har blivit både längre och fått mer kroppshull. Samtidigt finns det signaler som tyder på att de klarar vintrarna sämre. Det visar en ny forskningsstudie gjord på en unik tidsserie insamlad under 68 år.
Tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön har mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år.
Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, uppvisar en tydlig minskning när ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats. De tre senaste åren har antalet märkta lövsångare varit klart lägre än tidigare år. Förra året märktes 13 000 lövsångare, vilket är en halvering jämfört med 2020.
Tidigare har forskare trott att gallsteklar har ett gemensamt ursprung. Nu visar en ny genetisk studie, ledd av en forskargrupp på Naturhistoriska riksmuseet, att de istället består av två olika grupper som har utvecklat sin förmåga att kontrollera värdväxten oberoende av varandra.
Tångskogarna av kelp längs nordöstra Stilla havskusten utgör ett unikt ekosystem som sjuder av biologisk mångfald. Tidigare har forskare trott att ekosystemet utvecklats samtidigt som kelpen under de senaste 14 miljonerna åren. Men en ny studie, ledd av paleontologen Steffen Kiel vid Naturhistoriska museet, visar att kelpen fanns där redan för 32 miljoner år sedan.
Vridvingar i släktet Stylops är små insekter som parasiterar på sandbin och zombifierar deras beteende. Nu har Meri Lähteenaro, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, med kollegor sekvenserat hela arvsmassan hos denna grupp. I en ny studie i Systematic Entomology visar hon att det man länge trott vara en art i själva verket är minst 27 arter.
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige
