Det här är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar dels om att vi snart öppnat upp portarna för allmänheten igen, men också att många utterarter lever under hot, om forskaren och globetrottern på Örskär och att fästingar har oralsex.
Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.
Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det har så klart handlat mycket om vårändringsbudgeten där museet föreslås få 12,8 miljoner kronor. Men också om en utterstam som återhämtat sig, tumlare i Östersjön som ska inventeras och ett nytt zirkoniummineral som har upptäckts i Sverige.
Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om drakar, en ökad utterstam och om hur fiskar kissar.
Den senaste veckan har vi fått veta mer om sälens forntida släkting, om en ovanlig ekorre i Solna och hur det bestäms hur många björnar man får skjuta under licensjakten. Det är bara några exempel på hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan.
Det är fortsatt höga halter av PFAS i svenska uttrar, men de senaste åren har halterna stabiliserats. Det visar en ny rapport från Naturhistoriska riksmuseet. Samtliga undersökta uttrar i studien hade många olika miljögifter och läkemedel i sig.
Miljögiftet PFOS och andra liknande fluorerande ämnen ökar i uttrar trots att produktionen av flera av dem ska ha minskat. Det är en oroväckande nyhet för skandinaviska uttrar som just har återhämtat sig från skador av PCB och DDT som förbjöds för länge sedan.
Idag mår uttrarna i Sverige mycket bättre, berättar Naturhistoriska riksmuseet. Miljögiftet PCB, som är den troliga förklaringen till att uttrarna minskade i landet, förbjöds på 1970-talet och nu ses resultatet. Halterna med PCB i uttrar har sjunkit till en tredjedel och i takt med detta har uttrarnas reproduktionsförmåga ökat.