Många olika miljögifter och läkemedel funna i svenska uttrar

Det är fortsatt höga halter av PFAS i svenska uttrar, men de senaste åren har halterna stabiliserats. Det visar en ny rapport från Naturhistoriska riksmuseet. Samtliga undersökta uttrar i studien hade många olika miljögifter och läkemedel i sig.

Sammanlagt 187 uttrar, från 15 län och två kommuner som bekostat studien, har analyserats. De flesta uttrarna hade dött i trafiken eller i fiskeredskap under åren 1977-2020, men fokus i denna studie är perioden 2010-2020.

Uttern en utmärkt miljöindikator

Resultaten visar bland annat att halterna av högfluorerade ämnen (PFAS) ökade kraftigt i utter fram till 2015. Efter det stabiliseras halterna. Den kraftiga ökningen har avtagit, men det syns heller ingen minskning av halterna under de senaste tio åren.

– Uttern är en utmärkt miljöindikator som kan visa vägen till miljöförorenade områden eftersom de lever relativt lokalt. Många av de miljögifter som finns i dess omgivning koncentreras i högre halt i uttern jämfört med den föda de äter, säger Anna Roos, ekotoxikolog och intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.

Halterna varierar över landet

Hur höga halterna är på olika platser i Sverige skiljer sig stort, även inom mindre områden. Högfluorerade karboxylater (PFCA) som t.ex. den historiska ”teflonkemikalien” (PFOA) återfinns i både låga och höga halter i hela landet. De tre uttrar med högst halt PFCA i undersökningen mellan 2010-2020 hittades i Kristinehamn, år 2020, norr om Uppsala, år 2012, och i Rätan/Ljunganbron, år 2015.

Höga halter av PFOS återfinns framförallt i centrala och södra Sverige. Allra högst halt i undersökningen, mellan 2010-2020, låg på 13,4 ppm och uppmättes hos en ung hona som trafikdödades år 2015 på Landsväg 615 vid Krokom-Rödön, Jämtlands län. Det är något lägre än det högsta värdet som uppmätts bland svenska uttrar, år 2004 uppmättes knappt 16 ppm i en utter från Södermanlands län. Därefter kommer två uttrar från Uppsala län, som hade 8,1 ppm respektive 7,4 ppm.

Halterna av PCB har minskat över tid

Halterna av PCB, pesticider som DDT och bromerade flamskyddsmedel (PBDE) har minskat över tid sedan 1970-talet. Under 2010-talet hade 70 procent av uttrarna i denna studie halter av PCB som låg under nivån som ger reproduktionsproblem. PCB har varit förbjudet i 50 år.

Under studien hittades mätbara halter av trettio olika läkemedel. Hela 58 av 60 uttrar hade i genomsnitt sju olika läkemedel i muskelvävnaden. Endast två av uttrarna hade inte kvantifierbara halter läkemedel i sig: en från Vimmerby, år 2014, och en som hittades strax utanför Kumla, år 2010.

Högst halter läkemedel i utter från Boden

Högsta uppmätta värdet av antibiotika, 2 300 ng/g, hade en utter från Värmlands län, år 2015. En utter från Boden, år 2019, utmärkte sig genom att ha högst uppmätta halt av flest olika läkemedel. Den hade högst halter av läkemedel som bland annat används för att behandla migrän, schizofreni, maniska psykostillstånd och depression.

– Vad dessa gifter och läkemedel har för effekt är svårt att veta, det kan röra sig om cocktaileffekter där ämnen samverkar eller motverkar varandra. Det är skrämmande att vi ens hittar läkemedel i utter. Läkemedel är tillverkade för att ge en biologisk effekt vid låg dos och hör inte hemma i miljön. Det är också anmärkningsvärt att det finns så många människotillverkade miljögifter i vilda uttrar. Många av dessa ämnen är hormonstörande, säger Anna Roos.

Olika länsstyrelser har analyserat olika ämnen

Viktigt att notera är att olika länsstyrelser har låtit analysera olika ämnen och olika antal uttrar. Ju fler uttrar som analyserats från ett län, desto större chans att hitta höga halter av miljögifter.

Hela rapporten går att ladda ned från Naturhistoriska riksmuseets hemsida: https://www.nrm.se/4.4a8bf7401...

För frågor:

Anna Roos, intendent, Naturhistoriska riksmuseet.

Tel 08-5195 4223, anna.roos@nrm.se

Jon Benskin, Universitetslektor, ACES Stockholms Universitet (har analyserat PFAS).

Tel : 08-674 70 99, Jon.Benskin@aces.su.se

Jerker Fick, Universitetslektor, Umeå Universitet (har analyserat läkemedel).

Tel: 090-786 93 24, jerker.fick@umu.se

Bakgrundsfakta:

Uttern tillhör lagparagrafen Statens vilt. Döda uttrar ska rapporteras till polisen och skickas in till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm eller vid okänd dödsorsak till Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala. Prover av uttrar sparas i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank för nutida och framtida studier av bland annat miljögifter.

Uttern minskade på grund av jakt och PCB

Uttern minskade ordentligt efter 1940-talet. Initialt var det på grund av jakt, men även efter att den blev fridlyst år 1968 fortsatte den att minska i antal och utbredning.

En anledning till att utterstammen i landet fortsatte att minska rejält var på grund av miljögiftet PCB, som även gjorde sälar i Östersjön sterila. Femton år efter att förbudet mot PCB infördes kunde en ökning av utter – och sälar i Östersjön – noteras. Först noterades denna ökning i norra Sverige runt 1990 och tio år senare även i södra Sverige.

Förbud mot PFOS 2008

De högfluorerade ämnena (PFAS) har speciella egenskaper som har använts i många olika applikationer tack vare deras förmåga att bilda släta vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. PFOS är det ämne som generellt återfinns i de högsta halterna i miljön. Reglerna för PFOS som trädde i kraft i juni 2008 innebär ett förbud mot att använda PFOS och ämnen som kan brytas ner till PFOS i kemiska produkter.

Det finns dock några undantag, t.ex. i vissa applikationer inom fotografisk industri, i hydrauloljor inom flygindustrin och inom förkromningsindustrin. Det brandsläckningsskum som innehöll PFOS fanns på marknaden före 27 december 2006 och fick användas ytterligare 4,5 år.

Länsstyrelser och kommuner har bekostat studien

Medel till denna studie har getts från länsstyrelserna i Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland, samt kommunerna Vimmerby och Hultsfred.