Museet i media - Sälens forntida släkting, ovanlig ekorre i Solna och varför bävrar måste gnaga på träd

Detta är ett urval som visar hur museet förekommit i media 18-25 augusti 2023

Morrhår kan ha hjälpt forntida säl att jaga

Ett av de tidigaste säldjuren vi känner till påminde mycket om en utter. Föga anade väl potamotherium valletoni att dess utterlika uppsyn runt 23 miljoner år senare skulle skapa debatt kring huruvida det skulle räknas till sälar eller uttrar på utvecklingslinjen, skriver TT i en artikel som har publicerats i många tidningar i landet.

Nu råder dock konsensus kring att potamotherium valletoni ska ses som en forntida släkting till sälen, enligt Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet. Han är en av författarna bakom en ny studie som pekar mot att potamotherium valletoni troligen använde sina morrhår för att leta efter mat och utforska undervattensmiljöer – trots att den mestadels levde på land eller i sötvattensmiljöer.

– Studien ger stöd till teorin att det var en säl och visar på ett av de första stegen i övergången från ett djur som levde lite på land och lite i vatten, som uttrar, till djur som sälar i dag som är helt bundna till vatten. Det visar hur sälarna började, säger Lars Werdelin till TT.

Ovanlig ekorre väcker uppståndelse i Solna

En ovanlig ekorre har skapat uppståndelse i Solna. Flera privatpersoner har rapporterat till Naturhistoriska riksmuseet att de sett en till häften vit och till häften brun ekorre. Det kan röra sig om en form av mutation som gett ekorren dess ovanliga päls.

P1 Morgon gav sig ut tillsammans med Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, ut på jakt efter ekorren. Även DN, Aftonbladet och TV4:s Efter fem rapporterade om den ovanliga ekorren.

De förbisedda gräsen – och steklarna som får växterna att göra galler

Naturmorgon gjorde ett program bland annat om den fascinerande utvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter som rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken.

Så avgörs det hur många björnar som får skjutas i licensjakten

I veckan drog licensjakten på björn igång. 649 björnar får skjutas, vilket är 27 fler än förra året och fler än det varit tidigare. Hur avgörs hur många björnar som ska skjutas? Och hur vet man egentligen hur många björnar som finns? SR:s naturmorgon har pratat med Jessica Åsbrink på Naturhistoriska riksmuseet, nationell koordinator för björninventeringen, och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.

Kan tvestjärtar lägga ägg i öronen när man sover?

Den frågan ställer sig Skäringer & Nessvold i sin podd. Att tvestjärten tycker om att krypa in i folks öron är ett seglivat rykte som förföljer insekten. Den kallas trots allt earwing på engelska. I podden refererar Mia Skäringer till Bert Gustafsson, intendent på insektsavdelningen på Naturhistoriska riksmuseet, som säger att det är ovanligt att tvestjärtarna rör sig på öppna ytor inomhus. Bert Gustafsson säger att det är ovanligt mycket tvestjärtar nu. De är fuktighetsälskare och fuktigheten kan locka in dem. Läkaren Anders Nordqvist säger att det inte är omöjligt att tvestjärtar kryper in i öronen, men att faran är överdriven.

Var kommer alla flygmyror från?

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var med i P4 Extra med Titti Schultz och pratar om varför mängder av flygmyror plötsligt dykt upp på Tittis sommarställe. Svaret är att det är parningssäsong och de vill ha sex med varandra. Lyssna här (ca.45 min in i sändningen).

Till sist... Måste bävrar gnaga på träd?

I podden ”Fråga Anders & Måns” diskuterar de varför det skulle bli ett problem om man har bävrar i fångenskap. Om tänderna inte slits som de ska då kommer de att bli för långa. De hänvisar till Naturhistoriska riksmuseet som skriver att bävrar behöver gnaga för att slippa ner de stora framtänderna som växer kontinuerligt. Varför man ibland kan finna jättelika träd med gnagskador som sannolikt aldrig kommer att fällas.