Museet i media - Utterns återkomst, tumlarinventering i Östersjön och nytt zirkoniummineral upptäckt

Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det har så klart handlat mycket om vårändringsbudgeten där museet föreslås få 12,8 miljoner kronor. Men också om en utterstam som återhämtat sig, tumlare i Östersjön som ska inventeras och ett nytt zirkoniummineral som har upptäckts i Sverige.

Naturhistoriska får stöd – dyra renoveringar väntar

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm föreslås få 12,8 miljoner i regeringens vårändringsbudget. I onsdags morse skickade regeringen ut ett pressmeddelande med nyheten som togs upp av TT och fick stor spridning över landet. Även vi skickade ut ett pressmeddelande på nyheten. Till SR:s Kulturnytt säger överintendent Lisa Månsson att man på så vis får ihop en nedskalad verksamhet i år. Men renoveringskostnader motsvarande 400 miljoner väntas de kommande tio åren, där ligger egentligen den stora ekonomiska utmaningen. Även Magasin K intervjuar Lisa Månsson och bland annat SVT Nyheter, Fastighetsnytt, P4 Stockholm och Publikt tar upp nyheten.

Utterns återkomst

Uttern är inte längre en hotad art. Tack vare ihärdig forskning, färre miljögifter och mindre jakt- -kan vi se fler ystra uttrar i den svenska naturen igen.

I UR-serien "Sverige forskar" berättar intendent Anna Roos att när hon började hos oss på museet 1988 fick vi inte in en enda död utter, men nu för tiden får vi in ungeäfr 250 döda uttrar per år. Ett tydligt tecken på att stammen ökar.

Kolla in hela inslaget här.

Nytt zirkoniummineral har upptäckts i Sverige

Ett nytt mineral har upptäckts i Sverige. Mineralet som fått namnet skogbyit är rikt på grundämnena zirkonium, magnesium och mangan och är ett nytt mineral för planeten jorden. Upptäckten gjordes av Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Det skriver Dagens Näringsliv.se som har hämtat informationen från ett pressmeddelande från SGU.

Det nya mineralet, som fått namnet skogbyit efter professor Henrik Skogby vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, består av zirkonium, magnesium, mangan, syre och kisel som en speciell kemisk förening. Även Bergsmannen och Metal Supply rapporterar om nyheten.

De akut hotade tumlarna i Östersjön ska räknas på nytt – Finland först med att lägga ut sensorer på havsbottnen

Är de 500, eller fler, eller färre? Nu ska de akut hotade tumlarna i Östersjön räknas för att se hur populationen klarat sig de senaste tio åren, skriver finska Hufvudstadsbladet.

De har bara räknats en gång förut, tumlarna i Östersjön. Det var år 2011–2013 och då kom forskarna fram till att det bara finns omkring 500 individer kvar av den lilla, delfinliknande tandvalen. Det har gett dem klassificeringen ”akut hotad”. Nu ska tumlarna räknas på nytt, uppger forskarna Olli Loisa vid Åbo yrkeshögskola och Julia Carlström vid Naturhistoriska riksmuseet.

Hundratals tumlare fastnar i fiskenät

Tumlarna i Öresund och Kattegatt försvinner i snabb takt och nu larmar forskarna, enligt SVT Helsingborg. Det skriver Aktuell Hållbarhet.

– Det går verkligen stuprätt utför och det måste vidtas åtgärder, säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Nyheten kommer ursprungligen från ett pressmeddelande vi skickade ut för några veckor sedan.

Svenska snokar blir allt längre – men överlever vintern sämre

Ett varmare klimat påverkar snokarnas överlevnad negativt, visar en studie från bland annat Högskolan i Kristianstad. Resultatet visar även att snokarna blir allt längre, skriver SVT Nyheter

Snokdatan kommer från ett naturreservat i Stockholm. Carl Edelstam, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, samlade in data om snokar där varje år från 1942 till 2009. Han fångade och märkte dem, noterade längd, bukmönster, vikt och beteende innan han släppte dem igen.

Studien har bland annat gjorts av Ludvig Palmheden vid Naturhistoriska riksmuseet, forskare vid Högskolan Kristianstad, Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet. Vi gjorde ett eget pressmeddelande på detta för några veckor sedan.

Vilsen bäver i Jakan: ”Använder ju inte Google maps”

Under onsdagsmorgonen traskade en vilsekommen bäver runt i Jakobsbergs centrum, skriver Mitt i. En märklig, men inte en helt orimligt syn, enligt biolog Didrik Vanhoenacker.

– Bävern letar nog efter ett nytt ställe att bo på, säger Didrik till Mitt i.

Ansvarig forskare försvarar örnprojekt med sändare

Kritiken från örn- och fågelexperter mot Naturvårdsverkets beslut att tillåta SLU-forskare att sätta sändarryggsäckar på kungs- och havsörn har varit skarp. Den ansvarige forskaren tillbakavisar dock kritiken som han menar inte är befogad, skriver Epoch Times.

Det nya forskningstillståndet har fått kritik från Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för övervakning av havsörn och för koordinering av kungsörnsövervakningen, samt från örn- och fågelföreningar i Sverige. Beslutet har även överklagats till domstol, skriver tidningen.

Hej pollen!

Hur blir årets säsong, när kommer den värsta pollensmockan och varför finns ens pollen? Aftonbladets podcast Daily tillägnar ett helt avsnitt åt pollen, gäst är Agneta Ekebom, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet som jobbar med att ta fram pollenprognoser.

Pollensäsongen kom tidigt i år – så ska du tänka

Pollensäsongen har kommit tidigt i år och främst gäller det alpollen där det är stor risk för höga halter i stora delar av landet, och snart kommer även björkpollen, skriver Dagens Nyheter.

– Det är ovanligt tidigt att vi varnar för björkpollen redan nu, säger Agneta Ekbom på Naturhistoriska riksmuseet.

Efter snösmockan – då kommer pollenchocken

För bara någon vecka sedan föll snön över Sverige och Värmland, men snart är det dags för en pollenexplosion, rapporter P4 Värmland. Pia Östensson, på Palynologiska laboratoriet, berättat när pollenallergiker kan börja märka av högre nivåer.

Till sist... Två invasiva arter av pungräkor i Stockholmsområdet

Två invasiva arter av pungräkor har etablerat sig i Stockholmsområdet, bland annat i Ulvsundasjön och Bällstaviken. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar för P4 Stockholm att då pungräkan äter djurplankton kan den bli en konkurrent till fiskar och framför allt fiskyngel som livnär sig på samma föda. I värsta fall kanske vissa andra kräftdjur slås ut. Didrik medverkade också i TV4:s Nyhetsmorgon i samma ämne.