Om att må dåligt på jobbet

Många hör av sig till oss på Pratamera för att få hjälp med arbetsrelaterad ohälsa, framförallt stress och utmattningssyndrom. För många har problem med just stress blivit en vanligare orsak till ohälsa än t.ex. olyckor eller skador orsakade av tunga arbetsmoment, så det här med stress och utmattning är något vi gärna vill sprida mer kunskap om.

Vanligast bland kvinnor och åldrarna 30-49 år

Av Sveriges 5 miljoner yrkesarbetande personer har nästan tre av tio arbetsorsakade besvär, och där är hög arbetsbelastning den vanligaste orsaken. Besvär av s.k. psykosomatisk karaktär, som t.ex. oro eller ångest, symptom på depression, problem med minne och tankeförmåga, svårigheter att koncentrera sig, huvudvärk och sömnstörningar, är vanligare i åldrarna 30-49 och bland kvinnor. De som jobbar inom vård, omsorg - och utbildningsyrken, som t.ex. lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, drabbas oftare än andra av arbetsrelaterad ohälsa.

Vad är stress?

Att reagera med stress är och har alltid varit ett sätt för våra hjärnor att fånga vår uppmärksamhet, göra oss spända och redo att bemöta en osäker eller hotfull situation. Det är samma system som går igång om vi t. ex. skulle möta ett farligt rovdjur ute i skogen, det s.k. ”kamp- och flyktsystemet”. Men detta system gör inte skillnad på ett verkligt hot och något vi uppfattar som ett hot och går därför igång även vid situationer där vi känner att krav och förväntningar är större än vad vi mäktar med.

En vanlig definition på stress är just en situation där kraven är större än resurserna. De flesta av oss har ibland bråttom eller mycket att göra, och det är inte farligt under korta perioder - men en längre tids överbelastning kan leda till försämrad hälsa och utmattning. Stress påverkar också kroppen rent fysiskt, vilket går att mäta eftersom stress kan ge upphov till förhöjda nivåer av vissa hormoner.

På senare år har en viss typ av stress som kallas "etisk stress" diskuterats alltmer. Det berör framförallt personer som i sitt arbete har att göra med människor som är utsatta eller behövande på något sätt. Den etiska stressen uppstår exempelvis när man upplever begränsningar i resurser, regelverk eller organisation som hindrar en från att hjälpa människor så som man skulle vilja.

Krav, kontroll och stöd

Forskning har visat att det förutom just mängden arbete finns fler saker som påverkar om vi hamnar i ohälsosam stress, t. ex. vår upplevelse av vilket stöd vi har i situationen, vilket utrymme vi har att utöva kontroll över situationen och upplevelsen av krav.

• Exempel på krav kan vara stort ansvar, svåra arbetsuppgifter, en stor mängd olika uppgifter, tidspress, egna krav och även den belastning man har i sitt privatliv.
• Med kontroll menar vi i det här sammanhanget det beslutsutrymme man upplever sig ha i situationen. Sådant som påverkar upplevelsen av kontroll på ett negativt sätt kan t. ex. vara otydliga krav, att ofta bli avbruten, att man har bristande utrustning, material eller utbildning för det jobb man ska göra, omorganisationer och andra förändringar.
• Stöd handlar om vilket stöd man erbjuds (och tar emot) från kollegor, chefer och i privatlivet.

Den sämsta tänkbara situationen är en situation där kraven är höga, medan den upplevda kontrollen och stödet är låga.

Återhämtning – inte bara på fritiden

En viktig aspekt när vi talar om stress är återhämtningen. Med återhämtning menar vi uppenbara saker som sömn och vila, men även aktiv återhämtning som motion och socialt umgänge. Vad många av oss behöver tänka på är att vi inte bara kan återhämta oss på fritiden, utan även behöver göra detta löpande under arbetsdagen:

• Lunchpausen mår du bäst av att ägna åt att just äta, prata med kollegor eller kanske ta en promenad - inte sitta vid skrivbordet medan du läser e-post
• Korta fikapauser och "mikro-pauser" är väl använd tid. Att ibland sträcka på sig, ta något att dricka eller titta ut genom ett fönster gör ofta också att du arbetar bättre och gör färre misstag

Normer man mår bra av

Är det viktigt att alltid se upptagen ut på din arbetsplats? Känner du dig effektiv när du gör flera saker samtidigt?

Tyvärr fungerar inte hjärnan särskilt bra under de förutsättningarna. Vi är mest effektiva och får bäst resultat när vi får göra en sak i taget och bli klara med ett moment innan vi börjar med något annat. Att inte ta pauser, kanske av rädsla för att verka undersysselsatt, leder till trötthet och sämre koncentrationsförmåga.

När det gäller normer är det bra att ha en dialog i sitt arbetslag så man kan hjälpa och stötta varandra i att jobba på ett rimligt sätt. Chefen har såklart också en viktig roll i att sätta gränser och att vara en god förebild. Vad ger det t. ex. för signaler om chefen skickar e-post sent på kvällen?

Kränkande särbehandling

Enligt Arbetsmiljöverket så utsätts idag en av tioarbetstagare för det vi kallar kränkande särbehandling, d.v.s. trakasserier, utfrysning eller mobbning från arbetskamrater eller chefer. Kvinnliga arbetstagare är kraftigt överrepresenterade bland de utsatta.

Att utsättas för den här typen av handlingar kan såklart leda till både ohälsa och att den som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen på jobbet.

Din arbetsgivares ansvar

Här har arbetsgivaren ett större ansvar än vad många kanske är medvetna om. Din arbetsgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och se till att alla chefer har kunskap om hur man förebygger och hanterar både ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finnas mål och strategier för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på alla arbetsplatser.

"Arbetstagare ska känna till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås med arbetet, om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet."

(ur föreskrifterna AFS 2015:4)

För dig och dina arbetskamrater betyder det här att ni dels kan hänvisa till Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att ta upp frågor som rör hur ni mår på jobbet, dels kan be om att få se de mål och strategier som finns på just er arbetsplats och ha det som underlag för dialog.

Vart vänder jag mig?

När det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete och en öppen dialog på arbetsplatsen kan många problem förebyggas innan de blivit svåra att hantera. Om du som anställd upplever kränkande särbehandling eller stressrelaterad ohälsa ska du normalt sett vända dig till din närmsta chef, men det lokala skyddsombudet kan också hjälpa till, t.ex. om du upplever att chefen är en del av problemet.

På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om vilka rättigheter du som arbetstagare har och även ladda ner föreskrifterna för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4): https://www.av.se/

Om du redan har en stressproblematik finns det hjälp att få. Hos oss på Pratamera kan du få hjälp på olika sätt:

• Boka tid för samtal med psykolog (Länk: https://www.pratamera.nu/)

• Lära dig mer om hur du upptäcker, förebygger och hanterar stress genom att delta i våra gruppträffar ”Lär dig hantera stress” (Länk: https://www.pratamera.nu/lar-dig-hantera-stress-5-maj/)
• Gå något av våra terapiprogram, t.ex. ”Stresshantering” på egen hand med stöd av psykolog (länk: https://www.pratamera.nu/terapiprogram/stresshantering/)

Ta hand om dig!