Blogginlägg -

Kan man bli fri från ångest?

Vi hör ofta talas om ångest i olika sammanhang; från rapporter om att problem med ångest ökar hos unga till att en vän berättar att den ”har ångest” över en situation. Att vi pratar mer om ångest kan bero på att psykisk ohälsa har blivit mer synliggjort i media och att människor kan sätta ord på sina erfarenheter. Det kan också vara så att vi använder ordet på ett mer generellt sätt i vårt vardagsspråk för att beskriva någon typ av obehag, som att vara ledsen eller orolig.

När vi pratar om ångest inom psykologin menar vi en upplevelse där personen har starka känslor av stress, oro och rädsla och samtidigt olika kroppsliga reaktioner som t. ex hjärtklappning eller illamående.

Vad är ångest?

Ångest fyller i grunden en viktig överlevnadsfunktion, då den signalerar för oss att något är farligt. Kroppen blir då inställd på att fly, slåss eller spela död (fight/flight/freeze). Den reaktionen behöver gå snabbt och styrs därför av det autonoma nervsystemet, som fungerar automatiskt och utan att vi behöver styra detta med viljan. Några exempel på reaktioner vid stark rädsla är hög puls, hyperventilering, svettning, tunnelseende, pirrningar, yrsel och illamående. Reaktionerna ser olika ut hos olika individer och kan vara så kraftiga att man söker akutvård i tron att det rör sig om fysisk sjukdom.

Det kan vara bra att känna till att ångest i sig inte är farlig, även om den kan vara mycket obehaglig. Självklart skulle man kunna ramla och slå sig vid yrsel om man har otur, men själva upplevelsen av ångest är inte skadlig. I själva verket vore det nog farligare att sakna förmågan att känna ångest; vi behöver den på samma sätt som vi behöver kunna känna fysisk smärta för att undvika skada och hålla oss vid liv.

Det som blir problematiskt är när vi reagerar starkt på sådant som faktiskt inte är farligt och blir hindrade i vår vardag, t.ex. genom att undvika aktiviteter, situationer eller platser som blivit förknippade med ångest. Det beror på att det här primitiva överlevnadssystemet (fight/flight/freeze) kan triggas av våra tankar och föreställningar kring en situation. När det finns en stress- eller ångestproblematik kan personer reagera lika starkt på att närma sig en deadline eller att tala inför folk som om det fanns en verklig fysisk fara. Känslan och de fysiska reaktionerna blir desamma, fast man någonstans förstår att situationen inte handlar om liv eller död.

Går det att bli fri från ångest?

Om man har problem i sin vardag p.g.a ångest kan det ibland räcka med kunskap och egen träning för att förändra situationen. Om ångesten tydligt hör ihop med t. ex sociala sammanhang så kan man öva på att ta ögonkontakt, uttrycka sina åsikter inför andra, eller kanske tala inför publik. Andra gånger kan professionell behandling behövas för att komma tillrätta med problemen. Psykoterapi för ångest handlar mycket om att lära sig att inte vara rädd för sin ångest, att våga vara kvar i den och att göra saker (eller avstå från ett beteende) trots att detta väcker ångest.

Hantera obehagliga känslor med acceptans

När det gäller ”vardagsångest”, som t. ex att vara skamsen och generad, nervös inför en muntlig redovisning eller ledsen över att en relation tagit slut, handlar det i grunden om normala känslor som signalerar vad som är viktigt för dig. Att kunna skämmas visar att du har en moralisk kompass och reglerar ditt beteende efter vad som är socialt accepterat. Att vara nervös inför redovisningen visar att du är mån om att göra bra ifrån dig och sorgen efter uppbrottet visar att personen var viktig för dig.

Den här typen av känslomässigt obehag hanterar vi bäst genom acceptans och genom att lära oss av det. Om det känns svårhanterligt i stunden kan det hjälpa att sätta situationen i perspektiv: hur skulle någon annan tänka om det här? Vad skulle jag tänka om en annan person som var i samma situation? Hur kommer jag att påverkas av detta om en månad, eller ett år?

Så länge det finns saker som är viktiga för oss i livet kommer vi att uppleva frustration och besvikelser – men också glädje och en upplevelse av meningsfullhet. Man kan säga att det är två sidor av samma mynt. Vi behöver ett visst mått av ångest för att navigera genom tillvaron, men om den känns övermäktig ska man inte tveka att söka hjälp.

Hos oss på Pratamera kan du få hjälp genom individuell samtalsbehandling eller internetbaserade terapiprogram för oro och ångest. Du kan också delta i våra online-grupper på teman som känslor, oro & ångest, eller självmedkänsla.

Ta hand om dig!

Linnéa Amcoff
Leg. psykolog, Pratamera.nu

Ämnen

  • Friskvård

Kategorier

  • familj
  • psykisk ohälsa
  • oro
  • stress
  • mental hälsa
  • tips
  • ångest
  • psykolog
  • kbt
  • utbildning
  • mindfulness
  • psykisk hälsa
  • känslor
  • acceptans
  • ikbt
  • grubbel

Relaterat innehåll

  • Läkarkompetens för tryggare behandling av psykisk ohälsa

    Fr.o.m. den 25:e januari erbjuder pratamera.nu medicinsk hjälp som komplement till samtal med psykolog eller psykoterapeut. ”Med läkarkompetens i vårt behandlingsteam hoppas vi det blir både enklare och tryggare för våra vårdtagare, som nu kan få både psykologisk och medicinsk hjälp på samma ställe”, säger Patrik Hast, vd för Pratamera Sverige AB.

  • Om ökade symptom för personer med ätstörningar under Covid-19

    ​Media rapporterar om ökade besvär hos personer med ätstörningar under pandemin. Till grund för detta ligger både forskningsresultat och rapport från patientförening. Upplever du ökade ätstörningssymtom, oro över din psykiska hälsa eller oro för återfall? Undrar du hur du bäst kan stötta din närstående? Det viktigt att ta kontakt tidigt, för att så snabbt som möjligt få hjälp att bryta beteendet.

  • Om att må dåligt på jobbet

    Av Sveriges 5 miljoner yrkesarbetande personer har nästan tre av tio arbetsorsakade besvär, och där är hög arbetsbelastning den vanligaste orsaken. Besvär av s.k. psykosomatisk karaktär, som t.ex. oro eller ångest, symptom på depression, problem med minne och tankeförmåga, svårigheter att koncentrera sig, huvudvärk och sömnstörningar, är vanligare i åldrarna 30-49 och bland kvinnor.

  • Om oro i Corona-tider

    Coronaviruset sprider sig över världen och många upplever oro både för sig själva och för nära och kära. Du kanske undrar om det är normalt att känna oro på det sätt du gör och vad du kan göra för att hantera din oro? Vår psykolog Kristina Ahlman delar med sig av råd kring hur vi kan bemöta oron.

  • Gratis webbinar - Varför är jag nedstämd när jag borde vara glad?

    Tisdag den 25/5 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta i ”Varför känner jag mig nedstämd när jag ’borde’ vara glad?”, ett kostnadsfritt webbinarium om nedstämdhet och depression. Föreläsningen hålls av vår psykolog Camilla Gunnarsson, som bl.a kommer att prata om vad nedstämdhet och depression är, vilka varningssignaler man kan hålla koll på för att veta om eller när man kan behöva söka hjälp.

  • Håller jag på att gå in i väggen? - Gratis webbinarium

    Hur vet man om man är utmattad eller "bara" stressad? Den 30/3 kl. 17.00-18.00 är du välkommen att delta vid ett gratis webbinarium om stress & utmattning. "Håller jag på att "gå in i väggen"?" är det första i en serie webbinarium om olika aspekter av psykisk (o)hälsa från oss på Pratamera. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog Kristina Ahlman.

  • Duger jag som jag är? Gratis föreläsning online om självbild & självkänsla

    Är det "normalt" att tvivla på sig själv? Tisdagen den 27/4 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta vid vårt webbinarium ”Duger jag som jag är?” om självbild & självkänsla. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog David Nicolaidis. David kommer bland annat att prata om vad skillnaden är mellan självförtroende, självkänsla och självbild, hur de kan påverka vårt mående.

  • ​Hur uppfattar barn det när vuxna dricker?

    Det är lätt hänt att man unnar sig ett glas vin extra under påsken, utan att lägga någon större vikt vid hur barnen i familjen uppfattar det. Det många inte tänker på är att barn på en millisekund kan uppfatta när du övergår från nyktert till berusat tillstånd. Vad kan du som vuxen tänka på när ditt eller någon annans barn befinner sig i situationer där alkohol är inblandat?

  • Vilken förändring vill du göra under 2021?

    Det nya året närmar sig och det gamla tar snart slut - ett år som varit annorlunda för de flesta av oss. Vad tar du med dig från året som gått? Vad har varit positivt, vad har varit mindre positivt? Att titta tillbaka på det som varit, vad vi är nöjda med och vad vi är mindre nöjda med kan utgöra en god grund för framåtblickande.

  • Om att förstå och bli förstådd i en nära relation

    Genom ökad förståelse kring kommunikation och samspel kan du bli bättre på att navigera i relationer och minska risk för missförstånd och ändlösa konflikter. Man brukar säga att människor inte vill bli förändrade, de vill bli förstådda. Och vi strävar många gånger efter att själva bli förstådda, mer än vi strävar efter att förstå andra.

  • Såhär kan du prata med ditt barn om depression

    Gör vi verkligen barnen en tjänst om vi låter bli att prata om svåra saker, som t.ex. mammas eller pappas depression? Oftast märker barn när något ”inte är som vanligt” med en förälder. Om vi inte pratar med dem om det lämnar vi dem ensamma med sina tankar, känslor och frågor, och oftast känns allt mycket värre då. Att våga prata, och visa att det är okej att prata, är alltså viktigt.

  • Hur kan relationen överleva när hemmet blir gemensamt kontor?

    Till följd av Covid-19 är det fler än vanligt som jobbar hemifrån. Många upplever en minskad stress av det, då det är enklare att ta fler pauser och lägga upp arbetet som man själv vill ha det. Men den nya situationen med fler i hushållet som är hemma på heltid är också något som oroar och skapar slitningar i våra relationer. Hur kan relationen överleva när hemmet blir gemensamt kontor?

  • Vad gör jag när någon som står mig nära mår dåligt?

    När någon vi älskar mår dåligt vill vi gärna hjälpa och kanske ge goda råd och lösningar för problemen, medan den som mår dåligt endast ser hinder för hur han eller hon någonsin ska börja må bättre. Det är lätt att hamna i konflikt och kamp där den ena försöker lösa och den andra hamnar i försvar. Här är några saker du kan tänka på när du lever med någon som mår dåligt.

  • Hur påverkas vi av att vara konstant digitalt tillgängliga?

    ​Hur påverkas vi av att vara konstant digitalt tillgängliga? Vi har gått in i en ny tidsepok där tekniken är en naturlig del av nästintill varje vardagsmoment. Om vi utgår från det faktum att vårt belöningshormon dopamin utsöndras när vi söker information, vad kan då ske när informationen aldrig tar slut?

  • Kan motion verkligen minska ångest och depression?

    Kan motion verkligen minska ångest och depression? Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång. Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen.

  • Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

    Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. Men hur vet man om det man upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling?

  • Våga sätta gränser - på ett konstruktivt sätt

    Har du svårt att säga nej och vänder in och ut på dig själv för att vara andra “till lags”? Att vara en “ja-sägare” och tappa bort vad du själv egentligen vill är varken funktionellt eller hälsosamt på längre sikt. Vi behöver våga sätta gränser i en vardag som faktiskt kräver det, speciellt när den är full av stress och krav.

  • Hantera obehag och ångest med självmedkänsla

    Vi är ständigt med om olika situationer och händelser i vårt liv. En del väcker glädje, medan andra orsakar sorg, ilska och besvikelse. För en del blir dessa upplevelser flytande, medan andra kan fastna i sina negativa upplevelser och obehag. Ett sätt att hantera detta kan vara med hjälp av självmedkänsla.

Relaterade event