Enda laboratoriet i Sverige

År 2000 startade professor Olle Korsgren ett laboratorium på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. Laboratoriet har under åren bistått med Langerhanska öar från bukspottskörtlar som har transplanterats till personer med diabetes typ 1. Sedan starten har de utfört 20-30 transplantationer per år. Detta är mycket unikt där Rudbecklaboratoriet är det enda laboratoriet i Sverige som renar Langerhanska öar för transplantation.

Till Rudbecklaboratoriet i Uppsala får de in cirka 1-2 bukspottskörtlar per vecka från avlidna personer, där vissa är avsedda för transplantation och vissa till forskning. Medicinsk ansvarig är professor Olle Korsgren som startade igång labbet för 18 år sedan. När bukspottskörtlarna kommer in till labbet renas de först för att därefter plocka ut de Langerhanska öarna för att sedan transplantera dem till patienter med diabetes typ 1. Detta laboratorium är det enda i hela Sverige som har möjlighet att utföra detta.
I dag finns det laboratorium även i Leiden, Geneve, Milano, Prag och Lille samt i London och i Oxford som distribuerar till andra kliniker. Sedan fyra år tillbaka har de även startat upp ett systerlaboratorium i Oslo.
I Norden finns det gemensamma väntelistor för transplantation av öar. De som medges en transplantation är mestadels patienter med svårbehandlad diabetes typ 1 som går ner i blodsockret och kan hamna i koma och riskerar att bli medvetslösa.
De får in cirka 1-2 bukspottskörtlar per vecka där de flesta är från avlidna. På labbet kontrollerar de dem och börjar med att ta bort alla hinnor. På de olika stationerna i laboratoriet tar de prover och undersöker dem i mikroskop. Genom olika behandlingar plockar de ut öarna och renar dem utan att skada dem, för att slutligen få ut cirka 2-3 ml rent material. Det är viktigt att få öarna så rena som möjligt innan transplantation där de även testar kvaliteten på dem. Hela proceduren görs under tre dagar innan det är dags att transplantera öarna till levern hos patienten. Av alla öar går cirka 50 procent till transplantationer och 50 procent till forskning.
- Det är fantastiskt att kunna använda en avliden patients öar till en frisk människa, säger Hanna, som arbetar på laboratoriet.
Vid transplantation av öarna får patienten samtidigt äta immunhämmande läkemedel för att inte stöta bort öarna. Efter transplantationen kan patienten minska sin insulindos samt även i vissa fall bli insulinfri. Målsättningen är att HBA1c ska vara på samma nivå som hos en frisk människa.
- Mitt mål är att patienten ska få en normal sockermetabolism och slippa hypoglykemier, säger professor Olle Korsgren.

Även de som skadar sin bukspottskörtel kan få den renad och tillbakatransplanterad.
Totalt har de transplanterat öar till mer än 100 patienter som har fått en förbättrad livskvalitet.
Forskningen har också stor betydelse där 15 miljoner öar går till forskningen per år.
Man har sett att öar från möss och råttor skiljs åt från de från människan på många viktiga sätt. Möjlighet att även forska på humana öar har påtagligt stärkt diabetesforskningen i hela Sverige. Så de är mycket tacksamma för donationer av bukspottskörtlar så att de kan forska vidare för att så småningom kunna hitta ett botemedel mot diabetes.

Text och foto: Ann Fogelberg