Gå direkt till innehåll
En ackreditering enligt laboratoriestandarden ISO/IEC 17025 sätter en nivå för kvaliteten i verksamheten, d.v.s. det ställs krav på kvalitetssystem och kompetens.

Blogginlägg -

Ackreditering ger säker radonmätning

I dag är de flesta av världens radonlaboratorier inte ackrediterade. Det kan tyckas lite märkligt. Speciellt med tanke på att det garanterar kvaliteten på en radonmätning, bland annat genom att laboratoriets mätprocesser regelbundet kontrolleras av oberoende organisationer. Till del beror den nuvarande situationen på att en ackreditering medför ganska stora merkostnader. Men det beror också på att kunder inte efterfrågar det, vilket borde vara en självklarhet.

Med ackrediterad radonmätning menas att man genomför en mätning med radondosor från ett radonlaboratorium som är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 samt följer de instruktioner som medföljer dosorna.

Varför är ackreditering viktigt?

När en kund beställer en mätning av radon förväntar hen sig att mätningen är korrekt, vilket ett icke ackrediterat laboratorium inte kan garantera.

– Ett felaktigt förfarande kan till exempel leda till att man mäter för låga värden fast man egentligen vistas i en inomhusmiljö med för höga värden. För den som bor eller arbetar i en sådan miljö ökar risken att drabbas av lungcancer utan att man vet om det. Att omvänt genomföra en mätning som felaktigt visar för höga värden får också oönskade konsekvenser. Det gör att man i onödan riskerar att investera tid och pengar i åtgärder för att sänka radonhalten trots att det inte behövs, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Slutsatsen är därför enkel: köp alltid radondosor från ett ackrediterat laboratorium. I Sverige ställer dessutom myndigheterna krav på ackreditering.

Vad särskiljer ett ackrediterat radonlaboratorium?

En ackreditering enligt laboratoriestandarden ISO/IEC 17025 sätter en nivå för kvaliteten i verksamheten, d.v.s. det ställs krav på kvalitetssystem och kompetens.

Några punkter som särskiljer Radonova från andra aktörer:

Våra mätprocesser revideras kontinuerligt av ett oberoende statligt organ. De kontrollerar att vi uppfyller olika mätstandarder och ISO/IEC 17025. I Radonovas fall är det SWEDAC som fortlöpande prövar att företaget är kompetent att utföra de provningar som vi är ackrediterade för.

Vi revideras med avseende på opartiskhet, d.v.s. det ska inte finnas något egenintresse för Radonova att påvisa ett visst mätresultat. Om man till exempel samtidigt skulle bedriva radonkonsultverksamhet kanske det skulle vara frestande att visa för höga värden eftersom det skulle generera mer jobb. Det kan vi alltså inte göra.

Vi kalibrerar kontinuerligt vår mätutrustning samt radondosor mot en känd radonkälla, till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens radonkammare.

Vi deltar i krävande nationella och internationella jämförelsetester.

Notera att en ackreditering kan avse olika mätmetoder. Därför är det viktigt att kontrollera vilka typer av mätningar som ett laboratorium är ackrediterat för. Radonova är t.ex. ackrediterat för mätningar av både inomhusluft och vatten. Här hittar du mer information våra ackrediterade mätmetoder.

Risker med radon
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när ämnet Uran238 sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. Radondöttrar är radioaktiva metallatomer som fastnar i våra luftvägar vid inandning. När detta sönderfall sker avges strålning från radondöttrarna som kan skada cellerna i våra luftvägar och lungor. I värsta fall kan de orsaka cancer. Enligt World Health Organization, WHO, är 3–14 procent av alla lungcancerfall orsakade av radon beroende på var man bor och de rekommenderar ett gränsvärde för radonhalten på 100 Bq/m3.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Svenska Radonovas radonmätningar får mycket högt betyg hos engelska folkhälsomyndigheten

    Radonova Laboratories har vid referenstester utförda av statliga engelska PHE (Public Health England) fått mycket goda resultat. Jämförande tester utfördes vid fem olika radonhalter där Radonova deltog med två olika detektortyper för varje exponering. Radonovas resultat avvek i samtliga tio fall med mindre än fyra procent från respektive referensvärde.

  • Radonova: radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad

    Radonkartor är ett begrepp som ofta kommer upp när man talar om risker för radon. En radonkarta visar på ett övergripande plan i vilka områden det finns risk för höga radonhalter. Dessa kartor finns både på nationell och regional nivå. Problemet med radonkartor är samtidigt att de är ett väldigt trubbigt verktyg för den som vill veta något om radonhalten i en enskild byggnad.

  • Radon: välj rätt korttidsmätning vid husförsäljning

    I samband med en husförsäljning aktualiseras ofta frågan om radon. Samtidigt som det då kan vara relativt tidspressat och krävas snabba beslut saknas ofta en aktuell och tillförlitlig mätning av husets radonhalt. Lösningen kan i dessa fall vara en så kallad korttidsmätning. Rätt utförd ger en korttidsmätning köpare och säljare en indikation om radonhalten i huset.

  • WHO-rapport lyfter fram radon som hälsofara i vår boendemiljö

    I WHO:s senaste rapport “Guidelines on Housing and Health” beskrivs hur människors boende och hälsa påverkas av olika faktorer. I rapporten beskrivs bland annat hur radon i dag är att betrakta som ett cancerframkallande ämne i nivå med tobaksrök.

  • Ny strålskyddslag från 1 juni 2018 medför radonmätning på fler arbetsplatser

    1 juni 2018 träder en ny strålskyddslag i kraft. Den ersätter nuvarande strålskyddslag från 1988. Bakgrunden till den nya lagen är två direktiv från EU:s ministerråd, ett nytt strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) och ett ändrat kärnsäkerhetsdirektiv (2014/87/Euratom). Lagen innebär bland annat krav på att kontrollera radonhalten på arbetsplatser.