I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.
En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radon är en osynlig gas som varje år orsakar omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. Ändå är kunskapen om riskerna låg utanför de mest insatta kretsarna. Det vill Svensk Radonförening ändra på, genom Radonpodden, en poddsatsning som gör radonfrågan tillgänglig för fler.
Med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten har Radonova tagit fram en ny sammanställning som visar att förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader. En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.
Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och förekommer i olika halter i våra bostäder och på arbetsplatser. Samtidigt lever många kvar i tron att radonåtgärder är komplicerade och mycket kostsamma. I praktiken går det ofta att sänka radonhalten med relativt enkla insatser, förutsatt att man först tar reda på var radonet kommer ifrån.
Allt fler vill veta hur hög radonhalten egentligen är i hemmet eller på arbetsplatsen. Men vilken metod ger det mest tillförlitliga svaret, korttidsmätning eller långtidsmätning? Radonova förklarar skillnaderna och varför långtidsmätning just nu är det klokaste valet.
Statistik från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att Malmö skiljer sig tydligt från många andra kommuner i landet när det gäller radon i villor. Av drygt 1 000 radonmätningar som genomförts under de senaste tio åren har endast 7 % visat ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon fortsatt är en påtaglig risk i Göteborgs villabestånd. Totalt har 231 av kommunens villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³, vilket motsvarar 13 procent av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 procent i de villor som Radonova har uppmätt under den senaste tioårsperioden.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon utgör en betydande risk i Stockholms villabestånd. Av drygt 9 700 radonmätningar som genomförts under perioden 2015–2025 har 3 368 villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 34 % av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.
Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran i berggrunden eller vissa byggmaterial sönderfaller. Eftersom radon lätt kan tränga in i inomhusmiljöer påverkas halterna i hög grad av hur hus och lokaler ventileras. Sambandet mellan radon och ventilation är avgörande för att förstå hur man kan förebygga risker och skapa en trygg inomhusmiljö, i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser.
För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.
Radonova fortsätter att satsa på att utveckla sitt analysarbete och välkomnar nu Gustaf Gothefors-Holm till teamet. Som ny junior labbtekniker kommer han att arbeta med både cesium- och radonmätningar. Med sin fysikbakgrund bidrar Gustaf till att ytterligare säkra upp och effektivisera laboratoriets arbete, något som i slutändan kommer Radonovas kunder till del.
Den 1 oktober startar säsongen för radonmätning i Sverige. För den som vill få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten i villan, flerbostadshuset eller på arbetsplatsen är det nu mätningen behöver genomföras. Eldningssäsongen, som sträcker sig mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.
Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.
Som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) vill Radonova undersöka lämplig längd på mätperioden för rådgivande korttidsmätningar av radonhalten i bostäder. Projektet syftar även till att öka kunskapen om vilken tid på året en korttidsmätning av radonhalten kan genomföras för att ge mest tillförlitliga resultat.
Radon är en osynlig och luktfri gas som kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Därför är det viktigt att känna till radonhalten i sin bostad – och i vissa fall kan det vara nödvändigt att mäta även utanför den vanliga mätsäsongen. Men hur går det till, och vad är det man bör tänka på?
Radonova Laboratories har rekryterat Jens Jensen, en erfaren fysiker och radonexpert med bakgrund från bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och flera universitet, både i Sverige och utomlands. Med Jens kompetens inom mätteknik, kvalitetsarbete och forskning fortsätter Radonova att förstärka sitt globala erbjudande inom radonmätning och analys.
Att äga eller köpa en fastighet innebär ett stort ekonomiskt ansvar, där energiförbrukning utgör en betydande del av driftskostnaderna. För att ge insyn i en byggnads energiprestanda finns energideklarationer – ett lagkrav som kartlägger och klassificerar energianvändning. Här ger vi en enkel översikt som beskriver vad en energideklaration är.
Lager- och logistikbyggnader innebär särskilda utmaningar när det gäller radonhantering. Deras storlek och konstruktion gör det svårt att skapa en helt tät struktur. Många byggs med flera mindre betongplattor som gjuts i omgångar, och fyllnadsmaterialet under plattorna består ofta av stora volymer stenmaterial som krossats på plats, något som kan bidra till höga radonhalter under grunden.
