Studie om uppföljande arbetsplatsmätningar väcker intresse vid kanadensisk radonkonferens

Under året medverkar Radonova vid ett flertal internationella konferenser och evenemang där radon står överst på dagordningen. I april fick vår utvecklingsingenjör Patrik Starck möjlighet att presentera Radonovas studier kring uppföljande arbetsplatsmätningar vid CARST 2023 (Canadian Association of Radon Scientists and Technologists). Vi har träffat Patrik som här berättar om mottagandet och intrycken från konferensen.

Vad handlade din presentation vid CARST om?
Studien undersökte hur resultatet från en uppföljande mätning av radonhalten på arbetsplatser kan ge olika resultat beroende på under hur lång tidsperiod den uppföljande mätningen utförs. Bakgrunden till studien var att Health of Canada tidigare specificerade att det räckte med att utföra en uppföljande mätning under två eller fem dagar. Vi ville visa på hur viktigt det är att den uppföljande mätningen utförs under en hel veckas period. Det vi i studiens startskede inte kände till var att Health of Canada hade hunnit ändra sin rekommendation till en hel vecka. Det gör att studien blev mer inriktad på att vetenskapligt bekräfta att detta val av mätperiod är korrekt.

Resultatet visade på att en uppföljande mätning under två eller fem dagar generellt ger en felaktig bild av radonförhållandet, jämfört med att mäta under en hel veckas period. En generell överestimering av det så kallade kompenserade årsmedelvärdet görs när en kortare mätning utförs.

Hur blev mottagandet vid konferensen?
Jag fick väldigt mycket positiv feedback från olika deltagare, även Health Canada var framme och var imponerande att vi visste så mycket om deras regelverk. Det bör samtidigt påpekas att denna typ av uppföljande mätningar inte utförs alltför frekvent i Kanada och jag tror att många av de som jobbar med radon inte är helt insatta i hur uppföljande mätningar kan användas och appliceras. Genom att lyfta fram frågan i presentationen hoppas jag dock att flera har fått upp ögonen för hur viktigt det är med uppföljande mätningar och hur tidstyrd ventilation gör att det ofta uppstår stora skillnader i radonhalten.

Kan du utveckla varför uppföljande mätningar på arbetsplatser är så viktiga?
Med tidsstyrd ventilation (som en stor andel arbetsplatser och skolor har) varierar radonhalten beroende på om ventilationen är i gång eller inte. På nätterna kan gränsvärden ofta passeras mångfalt. Att då endast göra en långtidsmätning med en passiv detektor tar inte hänsyn till dessa skillnader över dygnet utan ger bara ett medelvärde för hela perioden. På en arbetsplats eller skola är man dock primärt intresserad av vad radonhalten är under arbetstiden, eftersom det är då människor vistas i byggnaden. För att kunna göra en tillförlitlig mätning krävs ett instrument med snabb responstid som kan detektera denna typ av skillnad tillräckligt snabbt. Det är också därför vi utvecklat mättjänsten SPIRIT. Den gör uppföljande mätningar mycket enkla, utan att det krävs någon expertkunskap hos den som placerar ut instrumenten.

Varför är CARST och liknande event viktiga för branschen?
Det är framför allt kul och lärorikt med kunskapsutbytet som sker. Ofta jobbar länder på lite olika sätt när det kommer till mätningar, uppföljande mätningar och åtgärder. Att få komma till Kanada och säga ”så här gör vi i Sverige” och på samma sätt få en bättre insikt i hur det fungerar i Kanada, gör att vi kan ta till oss det bästa från två världar.

Nu kunde jag ta del av många intressanta föredrag och efterföljande diskussioner. Det var särskilt intressant att höra Dr. Aaron Goodarzis presentation om hur den medicintekniska forskningen går framåt och hur den kan användas för att beräkna hur mycket radon en person utsätts för under sin livstid. Den informationen kan i sin tur användas som underlag för att avgöra vilka som bör kallas in för screening av lungcancer.

Patrik Starck är civilingenjör i teknisk fysik inom området inbyggda system.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se

Relaterade länkar

Hemsida Radonova Laboratories

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Karl Nilsson

Presskontakt VD Radonova Laboratories AB karl.nilsson@radonova.com

Tryggve Rönnqvist

Presskontakt Teknisk chef Radonova Laboratories AB tryggve.ronnqvist@radonova.com

Ny trådlös teknologi gör radonmätning på arbetsplatser enklare och säkrare

Radonova lanserar nu en ny trådlös teknologi för radonmätning. Radondetektorn, som fått namnet SPIRIT, baseras på halvledarteknologi med uppkoppling till LoRaWAN, d v s ett nätverk som är särskilt utformat för att ansluta batteridrivna enheter som sensorer till internet. Produktutvecklingen är ett resultat av Radonovas samarbete med företaget Talkpool och SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB.

Ny statistik visar att alla våningsplan bör omfattas vid radonmätning på arbetsplatser

Data från mätningar av mer än 15 000 svenska arbetsplatser visar att det kan finnas oväntat höga radonhalter oberoende av våningsplan eller var man mäter någonstans. Statistiken bekräftar i det avseendet vikten av att man mäter i tillräcklig omfattning och inte nöjer sig med ett för litet antal mätpunkter. En otillräcklig mätning kan i förlängningen bidra till en onödig hälsofara.

The Global Leader in Radon Measurement

Med kunder i 80 länder är Radonova världens ledande företag för mätning av radon i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser. Med rötterna i universitets- och forskarvärlden erbjuder Radonova mycket avancerad utrustning för att analysera radon i inomhusluft. Radonmätningarna genomförs med hjälp av radondetektorer, instrument och trådlösa sensorer. Radonovas mätmetoder är ackrediterade av SWEDAC och företaget placerar sig genomgående mycket högt i krävande internationella jämförelsetester.

Säkrar en hälsosam inomhusmiljö
Genom att använda Radonovas detektorer och instrument kan privatpersoner, företag och andra verksamheter snabbt och säkert identifiera utrymmen med förhöjda radonhalter. Det gör att rätt åtgärder vid behov kan sättas in för att säkra en hälsosam inomhusmiljö med låga radonhalter. Med en fast installerad radonsensor går det även att kontrollera att radonhalterna håller sig under gällande gränsvärden (vilka kan variera mellan olika länder). Genom detta bidrar Radonovas verksamhet till en bättre folkhälsa och att färre människor riskerar att drabbas av lungcancer.

Om radon och lungcancer
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter rökning). Globalt beräknas varje år cirka 230 000 människor drabbas av lungcancer, efter att de under en längre tid vistats i lokaler med förhöjda radonhalter. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen.