”Vi ville förstå hur Tjernobyl fortfarande påverkar Sverige”

När Theo Hebeler och Adam Wolpert på Östra Reals gymnasium skulle välja ämne för sitt gymnasiearbete fastnade de för ett område som få tittat närmare på: hur radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan har rört sig nedåt i marken under de nära 40 år som gått sedan nedfallet 1986. För att kunna genomföra studien samarbetar de med Radonova, vars laboratorium i Uppsala har analyserat elevernas sedimentprov.

Radonova arbetar i första hand med radon och radonmätning, men deltar regelbundet i olika studentprojekt och utbildningssamarbeten. Cesiumanalyser som den här ingår i de mätningar som kan göras i företagets labb, och projekten ses som ett sätt att bidra till kunskap och intresse för strålningsrelaterade frågor.

Nedan berättar eleverna mer om sitt arbete.

Vad handlar ert projekt om?
Det gymnasiearbete vi har genomfört med hjälp av Radonova handlar om att undersöka hur radioaktivt cesium fördelats på djupet i marken sedan Tjernobylolyckan. Vi har mätt halten cesium i olika djup och på olika avstånd från nedfallets epicenter i Sverige. Det saknas tydliga studier om hur nedfallet rört sig nedåt genom marken över tid, och det ville vi ta reda på.

Hur kom det sig att ni valde just det här området?
Vi visste från början att vi ville göra något som handlade om strålning, ett område inom fysiken som båda tycker är spännande. Genom ett projekt hos Strålsäkerhetsmyndigheten, där man undersökte cesium i fisk, kom vi i kontakt med Radonova som gjorde analyserna. Efter ett studiebesök hos företaget insåg vi att det fanns väldigt lite information om hur cesium fördelas i sediment över tid, då de flesta tidigare studier handlar om djur som fisk eller vildsvin. Det fick oss att välja att fokusera på mark och sediment.

Varför känns det här som ett viktigt ämne?
För oss handlar det om att förstå hur effekterna av en olycka som Tjernobyl kan leva kvar i naturen under lång tid. Det visar hur viktig strålsäkerhet är. Vi ville också se hur cesium rör sig nedåt i marken och hur det kan ansamlas i jordlagret, till exempel genom att binda till organiskt material som svamp. Via livsmedel kan ämnet sedan påverka människor, vilket gör frågan relevant även idag.

Hur är det att arbeta praktiskt med en fråga utanför skolan?
Det är väldigt roligt. Det ger en helt annan motivation när man själv får formulera vad man vill undersöka och hur man ska gå till väga. I skolan finns ofta en färdig plan som förstås är lärorik, men den väcker inte alltid nyfikenhet på samma sätt.

Hur har samarbetet med Radonova fungerat?
Radonova har varit väldigt hjälpsamma genom hela projektet. Vi fick tydlig information via mejl och blev inbjudna till ett studiebesök där vi lärde oss mer om deras arbete och fick inspiration till hur vi kunde utveckla projektet. När vi hade tagit våra prover erbjöd de sig att mäta dem, eftersom deras labb har den typ av detektor som krävs. Vi fick också bra information om hur mätningen fungerar, vilket vi använder i vårt arbete.