Livsmedelsverket har nyligen publicerat resultaten från sin undersökning av cesium-137 i svamp, hjortron och kött från rådjur. Studien, som genomfördes hösten 2023, visar att nivåerna av cesium-137 generellt sett är mycket låga och inte utgör någon risk för konsumenter. Undersökningen är en del av Livsmedelsverkets arbete med att kartlägga radioaktivitet i livsmedel efter Tjernobylolyckan.
Den 12 mars är det dags för årets upplaga av Radondagen på Elite Hotel Carolina Tower i Stockholm. Precis som tidigare år kan du delta både fysiskt och digitalt, och om du vill ändra din deltagarform är det enkelt att göra det. Programmet bjuder på en rad insiktsfulla föreläsningar och presentationer som ger dig den senaste kunskapen inom radonområdet.
Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
Radon är en naturligt förekommande gas som varken syns eller luktar. Denna egenskap gör den därför omöjlig att upptäcka utan hjälpmedel. Trots sitt naturliga ursprung är radon en allvarlig hälsorisk som kan påverka människors liv. Men vad är radon, varför är det farligt, och hur kan vi minska riskerna? Här går vi igenom problemet och dess påverkan på vår hälsa.
Radon är en radioaktiv gas som inte syns eller luktar, men som kan orsaka allvarliga hälsoproblem, främst lungcancer. Gasen uppstår naturligt när uran i marken bryts ned, och finns över hela Sverige i varierande halter. Radon tränger in i byggnader och kan påverka inomhusmiljön – både i bostäder och på arbetsplatser. Men var finns radon egentligen, och vad kan man göra för att skydda sig?
Radon är en osynlig och luktfri gas som tar sig in i många hem och på arbetsplatser utan att vi märker det. Trots att den är naturligt förekommande, kan den utgöra en allvarlig hälsorisk om människor exponeras för förhöjda halter under en längre tid. Men vad är radon, hur farligt är det, och vad kan man göra för att skydda sig? I den här artikeln går vi igenom radonets påverkan på vår hälsa.
Strålsäkerhetsmyndigheten har nyligen uppmanat till ökad mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser, något som Radonova Laboratories vd Karl Nilsson ser som ett viktigt steg för att förbättra folkhälsan och säkerställa en trygg inomhusmiljö.
Radon är en naturlig, radioaktiv gas som i högre koncentrationer kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Förhöjda halter av radongas orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige och minst 250 000 av landets villor beräknas ha förhöjda radonhalter. Eftersom gasen är osynlig och luktfri är mätning det enda sättet att upptäcka förhöjda radonhalter. Det gäller alla typer av lokaler.
För eleverna i årskurs nio på Carlssons skola har kopplingen mellan NO och vardagen blivit lite tydligare. Under vårterminen har de arbetat med ett projekt där de gjort filmer som lyfter fram radongasens effekt på människor. Förutom att främja kunskap och kreativitet har projektet också varit en tävling där man utsett den bästa filmen.
Det korta svaret är ja, höga radonhalter kan i praktiken göra ett hus obeboeligt. Även om radongasen i sig inte gör huset omöjligt att bo i kan höga koncentrationer av radon i huset innebära en allvarlig hälsorisk för de boende.
På en avvaktande bostadsmarknad är det viktigare än någonsin att ha klara papper i alla frågor som kan påverka möjligheterna till ett avslut. En av de enklare åtgärderna är att ha full koll på radonhalten.
Vi tackar alla kunder och partner för det gångna året och radonsäsongen 22/23!
Radonfrågan är lika dagsaktuell som någonsin. Samtidigt finns det några historiska skeenden som förtjänar en tillbakablick. Vi har samlat tre händelser som haft och fortsätter att ha en avgörande betydelse för hur vi tar oss an arbetet med att minska de hälsofarliga effekterna av förhöjda radonhalter.
I Sverige ansvarar bostadsrättsföreningar och hyresvärdar själva för att radonmätning genomförs i fastighetens lägenheter. Som Sveriges största radonlaboratorium har Radonova Laboratories därför gjort en handbok som ska göra det enklare för ansvariga att genomföra säkra radonmätningar. Med det vill vi också bidra till att boende inte utsätts för onödiga hälsorisker.
Radongas svarar för mer än hälften av allmänhetens totala exponering för naturlig joniserande strålning (UNSCEAR-rapport 2000). I dag vet vi också att förhöjda radonhalter kan påträffas i alla typer av byggnader och en viss mängd radongas finns överallt. Med det uppstår frågan varför radongas är farlig och hur den kan påverka människors hälsa?
Hälsoeffekterna av radonexponering i gruvor är allmänt kända sedan lång tid men riskerna med radonexponering i våra hem var inte en stor fråga förrän i mitten av 1980-talet. I den här artikeln beskrivs i korthet hur kunskapen om radon ökat.
Radon är en gas som finns i berggrunden. Det är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radon kan komma in i byggnader genom till exempel vattnet, byggnadsmaterial och marken runt om och under huset. Byggnadsmaterial som kan innehålla radon är material baserat på sten som till exempel betong, blåbetong och tegel. Långvarig exponering för radon kan vara farligt och orsaka lungcancer.
Som BRF eller ägare till en hyresfastighet måste man ha kontroll på radonhalten i lägenheterna. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska radonmätning ske vart 10:e år eller i samband med ombyggnader. Artikeln är en översiktlig guide till hur man mäter och vid behov åtgärdar förhöjda radonvärden i flerbostadshus.
Nedan följer en kort introduktion till radondosimetri som beskriver grundläggande funktioner och användningsområden. Den har sammanställts med hjälp av radonlaboratoriet Radonovas experter. Kontakta dem gärna om du har mer detaljerade frågeställningar och önskar en fördjupning.
Zuzanna Podgórska som leder Radonovas polska verksamhet har gått till final i Polish FameLab. FameLab är en stor internationell tävling som ska bidra till att hitta och stödja nya vetenskapliga kommunikatörer. Hittills har mer än 10 000 forskare och ingenjörer deltagit. Polen har varit en aktiv medlem i tävlingen sedan 2012.