När Theo Hebeler och Adam Wolpert på Östra Reals gymnasium skulle välja ämne för sitt gymnasiearbete fastnade de för ett område som få tittat närmare på: hur radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan har rört sig nedåt i marken under de nära 40 år som gått sedan nedfallet 1986. För att kunna genomföra studien samarbetar de med Radonova, vars laboratorium har analyserat elevernas sedimentprov.
En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radon är en osynlig gas som varje år orsakar omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. Ändå är kunskapen om riskerna låg utanför de mest insatta kretsarna. Det vill Svensk Radonförening ändra på, genom Radonpodden, en poddsatsning som gör radonfrågan tillgänglig för fler.
Med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten har Radonova tagit fram en ny sammanställning som visar att förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader. En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.
Allt fler vill veta hur hög radonhalten egentligen är i hemmet eller på arbetsplatsen. Men vilken metod ger det mest tillförlitliga svaret, korttidsmätning eller långtidsmätning? Radonova förklarar skillnaderna och varför långtidsmätning just nu är det klokaste valet.
Statistik från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att Malmö skiljer sig tydligt från många andra kommuner i landet när det gäller radon i villor. Av drygt 1 000 radonmätningar som genomförts under de senaste tio åren har endast 7 % visat ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon fortsatt är en påtaglig risk i Göteborgs villabestånd. Totalt har 231 av kommunens villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³, vilket motsvarar 13 procent av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 procent i de villor som Radonova har uppmätt under den senaste tioårsperioden.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon utgör en betydande risk i Stockholms villabestånd. Av drygt 9 700 radonmätningar som genomförts under perioden 2015–2025 har 3 368 villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 34 % av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.
För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.
Den 1 oktober startar säsongen för radonmätning i Sverige. För den som vill få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten i villan, flerbostadshuset eller på arbetsplatsen är det nu mätningen behöver genomföras. Eldningssäsongen, som sträcker sig mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.
Radonova har länge varit en aktiv del av det globala arbetet med att sprida kunskap om radon och dess påverkan på människors hälsa. Ett aktuellt exempel är företagets expert, José-Luis Gutiérrez Villanueva, som den 3 april deltar som föreläsare vid en utbildning i Madrid om radon, dess hälsorisker och den lagstiftning som reglerar området.
Den 12 mars är det dags för årets upplaga av Radondagen på Elite Hotel Carolina Tower i Stockholm. Precis som tidigare år kan du delta både fysiskt och digitalt, och om du vill ändra din deltagarform är det enkelt att göra det. Programmet bjuder på en rad insiktsfulla föreläsningar och presentationer som ger dig den senaste kunskapen inom radonområdet.
För att få ett korrekt årsmedelvärde av radonhalten behöver en mätning pågå i minst 60 dygn under den så kallade eldningssäsongen. I Sverige sträcker sig den perioden från 1 oktober till 30 april. Det innebär att du som ska mäta radon måste påbörja mätningen senast 28 februari för att hinna genomföra den under innevarande mätsäsong.
Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
Radon, den osynliga och luktfria gasen som förekommer naturligt i marken, har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Det beror på dess potentiellt allvarliga hälsoeffekter och behovet av effektiva lösningar för mätning och åtgärdslösning. Radonova Laboratories expert José-Luis Gutiérrez Villanueva ser tre trender som väntas påverka området radon under 2025.
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan innebära hälsorisker om den samlas i höga koncentrationer inomhus. Trots detta är det i de flesta fall varken dyrt eller komplicerat att åtgärda förhöjda radonhalter. Med rätt metodik och verktyg kan både privatpersoner och fastighetsägare vidta åtgärder som är både effektiva och ekonomiska.
Radon är en naturligt förekommande gas som varken syns eller luktar. Denna egenskap gör den därför omöjlig att upptäcka utan hjälpmedel. Trots sitt naturliga ursprung är radon en allvarlig hälsorisk som kan påverka människors liv. Men vad är radon, varför är det farligt, och hur kan vi minska riskerna? Här går vi igenom problemet och dess påverkan på vår hälsa.
En ny omfattande studie från Kanada, ledd av Dr. Aaron Goodarzi och Evict Radon-teamet, avslöjar viktiga rön om radonexponering i bostäder. Rapporten, som publicerades i oktober 2024, är den mest detaljerade undersökningen av sitt slag i Kanada på över ett decennium. Även om studien är genomförd i Kanada, har resultaten betydande lärdomar för andra länder, inklusive Sverige.
Radon är en radioaktiv gas som inte syns eller luktar, men som kan orsaka allvarliga hälsoproblem, främst lungcancer. Gasen uppstår naturligt när uran i marken bryts ned, och finns över hela Sverige i varierande halter. Radon tränger in i byggnader och kan påverka inomhusmiljön – både i bostäder och på arbetsplatser. Men var finns radon egentligen, och vad kan man göra för att skydda sig?
